Mot Björbo

Björbo idag. Om några timmar rullar bilen iväg, och när jag begrundar min packning är jag inte längre orolig över att jag kommer frysa, ungefär fem tröjor, fyra byxor, värmepåsar, raggsockor och ylletofflor plus ett duntäcke. Nu ska det fan mycket till om jag ska frysa!
Förutom det är självklart handarbete och brädspel nedpackat, och sist men inte minst julklappen till pappa och Ellen. Lingonsylt gjord av bär, just från tomten i Björbo. Känns fint att kunna ge dem den klappen uppe i stugan.

Uppkoppling är nog lika med noll där uppe. Därför passar jag på att önska gott nytt år nu! Hörs igen 2013!

Guld och mellandags-shopping

Somliga vinner guld, och jag ligger nergoffad i ett ostbågsträsk, men har koll på det mesta. Idag har jag handlat på mellandagsrean. Inte mindre än fyra böcker relaterade till pyssel blev det. Man vet aldrig när man vill sy en fleecekanin eller sticka raggsockor, tänkte jag glad i hågen när jag la upp allting på kassadisken. Det slank ner några jul-etiketter också. Allting tyder på att det blir en jul 2013 också, intalade jag mig själv.

Äsch, denna höst har varit så loj att jag faktiskt förtjänar lite ny inspiration, och jag är väldigt nöjd med alla köp måste jag säga. Hoppas på sinnsykt mycket pyssel 2013.

Mysmätaren i topp

På spåret har precis slutat, och idag kunde jag faktiskt svaret på några frågor. Dessvärre satt jag ensam så det finns ingen som kan intyga detta, men det var så det var.

Mysmätaren är i topp och stickorna glöder här hemma av skaparglädje. Den forna klänningen har visserligen kortats till en tubhalsduk, men jag tror att den både blir snyggare och lättare att bära så. För en stund sedan var världens bästa vänunna här, och vi lagade mat, snackade skit och åt chokladpraliner så att godispappren yrde i lägenheten. Det allra bästa med att inte ha någon partner längre det är att upptäcka hur otroligt bra man kan må med sina vänner. Ni vet där det inte behöver vara perfekt. Därför flyr jag nyår i Uppsala och sätter mig i en stuga i Dalarna. Den "perfekta" nyårskvällen kommer jag ändå inte uppnå. Kör på brädspel och handarbete i en frusen fäbod istället. Till dess låter jag doftljusen jag fick i julklapp brinna, och då och då slinker det ner någon liten saffransskorpa. Snart tänkte jag somna till I rymden finns inga känslor, och jag önskar att inget i mitt liv vore annorlunda just nu.

Saffransskorporna kommer från Ellen och doftljuset från morsan

Mellandag

Så blev det visst lite juluppehåll, och det kommer även bli ett nyårsupehåll då jag sätter mig i en bil som tar mig till Björbo. Till en sommarstuga vi inte ens vet om det går att vistas i när det är vinter... Jag måste erkänna att jag är lite rädd.

Nåväl med julen till ända måste jag säga att jag känner mig uppfylld av en massa ny energi. Att få träffa släkt, vänner och framförallt min älskade Linus gjorde susen. Helt plötsligt har jag letat fram gamla stickprojekt ur pysselskåpen och kollageklipperiet är i full gång. Jag har redan börjat fila på nästa års julklappar, och längtar till sommaren så att jag kan få fylla mina nya fina syltburkar med massa gottigheter.

Fram till dess får vi väl se hur 2013 kommer arta sig för mig... Just nu hänger mycket rätt löst, men det stör mig inte särskilt, det blir som det blir helt enkelt!

(och jag inser hur otroligt långt jag har kommit, för ett år sedan hade denna ovisshet förmodligen ätit upp mig med både ångest och stress som hjälpredor, jag är så oerhört stolt över hur långt jag har kommit)

Julklappsverkstad

Idag är det fjärde ljuset tänt, och jag pysslar, donar och städar inför julen. I år har jag inte köpt en enda julklapp, utan allting är hemmagjort. Positivt både för plånboken, julstressen och mina överfulla pysselskåp. Inte riktigt alla klappar är helt färdiga, men jag räknar med att få smådetaljerna fixade i löpet av dagen. Det som är färdigt är nu inslaget och klart. Detta med presentpapper tycker jag är kostsamt och onödigt, pappers-insamlingen bågnar av gratis papper att slå in i (samtidigt som man slår ett litet slag för miljön). Har man dessutom lite pysselresurser och kan till exempel linda om ett bandstump eller använda sig av små dekorerade papperspåsar så blir resultatet ganska charmigt trots att omslaget är reklamblaskor från coop.

Har jag tur så hinner jag till och med göra lite clementincurd av några småtrötta clementiner jag fick från jobbet i veckan. Känns som om det skulle kunna bli ett mysigt tillskott till julbordet imorgon.

Funderar på att göra mig ett eget mönster

Nu har ju jag hunnit virka lite grann under de senaste åren. Jag har alltid virkat efter mönster, men försökte ju i höstas på att improvisera fram en mössa till min lillebror. Det gick ju sådär lagom bra (ibland stirrar jag på satyget och undrar om det någonsin kommer bli något användbart överhuvudtaget). Tanken slog mig då att jag inte var ämnad för att köra freestyle, men den tanken ändrades när min nyblivna vänunna föreslog att vi skulle skaffa varsin liten voodoo-docka att ta ut våra aggressioner på när herr Ågren hälsar på. Knäpp som jag är, nappade jag direkt, och ligger redan och spånar på ett mönster. Skillnaden nu är att jag faktiskt tänker göra en mönsterskiss innan jag börjar virka loss. Håller tummarna för att det kommer att gå bra. Jag håller er uppdaterade under processens gång.

Här kommer natten

Skärmen på min laptop (som tidigare tillhörde mitt ex) stirrar sterilt mot mig, skänker ett kort ljus som knappt räcker till tangenterna. Låter fingrarna fumla fram på måfå, nästan blinda. Undrar hur jag lättast ska sammanfatta dagen som varit. Kortast vore nog tacksamhet. Tänk att jag har den äran att få omge mig med så många underbara medmänniskor. Om jag skulle vakna imorgon och märka att jorden gick under medan jag sov skulle jag inte ångra min tid, hur många chanser jag än fick skulle jag inte ändra på något! Var det det som kallades lycka?

När du kommer ska jag sitta här och ta allt som du ger mig, och när du går vet jag att du snart är här igen

Och jordens undergång alltså

Okej, så imorgon ska jorden gå under. Jag minns så himla tydligt en dag för ungefär två år sedan när jag och My pratade om den dagen, 21 december 2012. Så vi skrämde upp varandra och till sist började vi tro att jorden faktiskt skulle gå under. How cute was that? Nu kan jag inte påstå att jag är särskilt rädd för att jag kommer bli en förkolnad bajskorv imorgon (som min bror så vackert uttryckte det). Visserligen försökte framtiden visa sig från sin sämsta sida och jag kände att denna undergång kunde komma som en smärre räddning från en stressad och kanske arbetslös Cinnika. Som tur är har den känslan bytts ut mot lugn. Det känns som att så många jag tycker om kommer finnas i min närhet under denna julhelg, och det tänker jag njuta av så mycket jag bara kan. Jag låter lyckokänslan sprida sig i hela kroppen, medan jag lassar upp lite omelett och bänkar mig framför Love actually på trean.

Kombo-klappar

Idag fick jag en klapp, som visade sig bli en kombinerad jul- och avskedsklapp. Idag blev jag nämligen av med jobbet. Eller ja, jag fick inte förlängt. Hoppas på att kunna öka tjänsten som fritidsledare, om inte kan det vara så att Stavanger blir lösningen, tillfälligt i alla fall... Nåväl, klappen jag fick av en kollega var i alla fall helt perfekt, och jag älskar den redan.

Att presentasken var egenpysslad på hennes barns dagis gjorde inte det hela sämre!

 

 Och jag är ju så svag för ugglor, så himla dekorativt djur!

I like to move it

Jag är helt slut. Har precis varit på ett pass dans fuego på friskis och svettis. Andra gången idag, och jag är precis lika lyrisk som efter första gången, bara mycket tröttare. Jag är nästan mer hungrig än jag var igår, och jag orkar inte göra annat än stirra tomt framför mig. Trots det känns det riktigt skönt. Så länge som jag letat efter en träningsform som tilltalar mig, och kanske detta är det? Målet är i alla fall ställt: lära sig koreografierna. Ingen aning om jag kommer kunna klara av det, men under tiden fortsätter jag skaka loss.

Aptiten är tillbaka

Helgen var nog det jag behövde, idag satt jag på jobbet och kom på mig själv med att tänka "vad ska jag pyssla när jag kommer hem ikväll då?". Jag har visserligen inte pysslat något, men det är ändå framsteg :P
Nåväl något som kommit tillbaka efter helgen är aptiten. Att jag gjorde en hel plåt ugnspannkaka med pumpakärnor, som jag avnjöt med jordgubbssylt och keso, räckte inte. Inte heller bottenskrapet av en chipspåse, eller några ostbitar ur en burk med jämtländsk salladsost räckte och jag lurar på om jag ska toppa detta med lite tacos. Hoppas bara att det kommer en massa skaparglädje med hungern!

Alkohol kan skada din hälsa

Vilken underbar helg jag har haft, jag har nämligen inte gjort ett skit. Jag minns inte sist jag hade två sovmornar i rad som jag verkligen tog tillvara på. Hoppas på att vara som en ny människa nästa vecka.

Om ett tag blir jag upphämtad för en tur ut till Gullkällan, där blir det födelsedagsfika för min mamma och lillebror som blir 18 imorgon (brorsan alltså, inte morsan). Finskjortan (som jag plockat på mig bland lite kläder morsan inte ville ha kvar längre) är på, presenterna inslagna

Brorsan får självklart en ölflaska, att den är tömd på öl och överöst med stearin är kanske lite mer otippat. För precis som det står på brorsans andra paket (som jag slagit in i bostadsguiden) alkohol kan skada din hälsa.

Tankar inför kvällen

Uppkrupen under min brandgula filt, iklädd en på tok för bekväm pyjamas. Det annalkande mörkret i det snömulna vädret känns inte överdrivet lockande att ge sig ut i. I fönstret står en tomte och myser åt mig att stanna hemma ikväll. Jag har inte bestämt mig än, men målet för kvällen är i vilket fall att ta det lugnt och ha det awesome. Ikväll ska inte mörkret skrämma mig!

Jobb-kväll!

När man sitter på jobbet, virkar med en nybliven tonåring, tittar på klockan och känner: "åhnej, vi stänger om en halvtimme", då vet man att man hamnat rätt. Jag har haft en helt fantastisk fredags-kväll, och bara myser på feelgood-känslan som ligger hopkurad i min mage. Den är heller inte ensam, för just nu gnistrar det lite inombords och jag hoppas att det är den förlorade inspirationen som håller på att smyga sig tillbaka.

För några månader sedan var jag så himla stolt över det jag publicerade i min blogg, och var så glad över att få ha min egen plattform. De senaste veckorna har jag krystat fram fåordiga och irrelevanta inlägg, egentligen bara för att den inte ska dö. Det har verkligen känts värdelöst att inte ha något att visa upp, både för mig själv och andra. Därför ska jag försöka göra imorgon till en ny dag. Nu är det dags att plocka fram pysslets barnbarn igen!

Förhoppningar

Även denna kväll är jag trött, olikt de andra kvällarna är det för att jag städat, diskat, röjt och lagat en ordentlig middag. Det känns bra. Nu ligger jag i soffan och "paltkomar" mig lite, vilar upp krafterna lite innan mr Daniel kommer förbi. Målet för kvällen är att lära honom baka filmjölksbröd. Jag har alla förhoppningar!

Marina and the diamonds

I vår har Marina and the diamonds äntligen en spelning i Stockholm. Jag är så lycklig. Nu är bara frågan vem som vill hålla mig sällskap under en sådan magisk kväll? För några månader sedan hade svaret varit självklart, men det funkar ju inte idag. Trots att det inte saknas mig så skapar det någon liten form av bitterhet. Jag minns att jag stirrade tomt framför mig igår och tänkte "bilden stämmer inte överens med det jag ser". Sedan misstror jag inte, everything will be okay in the end, men då måste det ju komma ett avslut först. Nåväl, tillbaka till den ursprungliga frågan, vem vill följa med mig och beskåda denna eminenta kvinna den 8:e april?

Tur att morsor finns

Alltså denna kväll! För några timmar sedan slutade jag jobbet, och styrde stegen hemåt. Denna fredagskväll skulle spenderas i tvättstugan, något som verkligen behövdes, då jag idag är inne på mitt andra par bikinitrosor, och morgondagen bjuder på julbord direkt efter jobbet (att vända ut och in på ett gammalt par känns inte särskilt aktuellt, inte heller att gå utan). Det första som händer är att jag får ett sms där det står typ: tja! sitter på tåget nu, var ska vi ses? Helvete, hade jag lovat en gammal kompis att gå på teater med henne ikväll? Ögonblicket högg mig i magen, men jag fick argt blinka bort det och bita i det sura äpplet, det fanns ingen möjlighet att strunta i tvättstugan. Jag dikterade världens längsta ursäkt på sms, och hoppades att hon inte skulle bli alltför pissed! Sedan fortsatte jag den snöiga promenaden hemåt. Väl framme är porten död, någon propp måste gått (har redan skett typ tre gånger den här veckan), och som tur är slår väl någon mekanism in så att porten åtminstone var upplåst ändå, men värre var det med min älskade tvättstuga (som man också måste "taga" sig in i). Där var det mörkt som i graven, och omöjligt att ta sig in... Helvete också! Måste jag alltså gå italiano-style på julbordet imorgon? Tänka, tänka, tänka... Ahaa, ringa mamma (mammor har alltid lösningar). Ringa, ringa, ringa, inget svar... Wrestles-leg. Tvätta imorgon innan jobbet? Troligtvis är det inte fixat till klockan nio imorgon bitti i alla fall, och då är det ännu mer körigt. Satan. Ringa, ringa, ringa, SVAR!

Okej, jag får låna kläder av morsan som kommer förbi imorgon bitti, och som tar lite smutstvätt och tvättar åt mig! Jag kan alltså vara hel och ren på julbordet imorgon. Tur att morsor finns <3

Långa dagar

Trots att dagsljuset bara minskar och minskar så känns det som om mina dagar blir längre och längre. Idag åkte jag hemifrån strax före åtta i morse och kom hem nyss. Nu är det kanske inte så synd om mig eftersom vi haft mys-julbord nu å kvällen med de norra fritidsgårdarna, god mat, på tok för mycket efterrätt och lite lekar bjöds det på. Men herregud i himmelen så trött jag är. Ibland kommer jag på mina ögon med att falla ihop. Kanske bara ska bejaka det nästa gång och somna i tid ikväll?

Glad i vinter

Jag lät den sista centern smälta på min tunga innan jag snörade på mig vinterkläderna och gick ut för att möta stormen. Genom att stirra ner på mina snöiga vinterskor hela vägen hem, och låtsas att jag var med i ett eget avsnitt av trolltider, blev turen hem inte särskilt krävande.

Nej idag kom vintern inte åt mig, jag är fortfarande glad att den är här!

Att blunda för ansvar och vara arg på Uppsalahem

Idag har jag bråkat med Uppsalahem, jag blir verkligen otroligt irriterad på socialt inkompetenta människor som har betalt för att jobba på en kundtjänst. Jag kan inte låta bli att tänka på alla de ungdomar/unga vuxna som skulle kunna sköta det tiotusen gånger bättre, än en gammal satmara som inte orkar lyfta på ändan för att kolla upp en av de simplaste saker. Gah! Det gäller väl att försöka se till att det inte går ut över resten av kvällen, men jag blev verkligen ruskigt arg.

Annars då? Jag väljer att tända värmeljus istället för att tända i taket, dels är det mysigare så, dels så slipper jag se disken som står och frodas i köket. Sitter hopkurad under en filt och äter rester från kanske mitt livs dyraste frukost. 114 kronor betalade jag, men då räckte det till middag och sällskapet var väldigt trevligt, så det får väl väga upp.... Nej nu ska jag nog skuta upp mina livsmåsten lite till och hoppas att allt löser sig imorgon istället.

Julmarknad

Idag styrde jag och Ida stegen mot Stockholm, det stod nämligen julmarknad på programmet. Skansen var den första anhalten, och där var allt magiskt. Julmusik, knallare i hucklen och massa goda smakprover, att det visserligen var helt sinnessjukt kallt (om fötterna) förtog upplevelsen lite. Men inget som inte lite saffranshonung och jämtländsk sallads-ost kunde råda bot på (och ja, ni läste rätt, SAFFRANSHONUNG, så gudomligt alltså).
Efter det drog vi till Gamla stan (stavar man det med stor bokstav månntro?), där blev det inte så mycket mer än en fika bestående av pannkakor och varm choklad. Jag ska säga att jag hade tänkt ta en massa foton att visa upp här, men fingrarna var nog så kalla i vantarna, så ni får nöja er med en fikabild istället. Nåväl, det var en lyckad första advent i alla fall!