Världens vackraste örhänge

Idag var första fritidsklubbs-dagen sedan semestern. Var lite orolig inför en lång heldag med skapande workshop med en massa barn som jag inte har någon relation till (det är ju lov nu, och då ser vår verksamhet lite annorlunda ut), men helt i onödan. Det har varit en helt fantastisk dag, som började med ett en ganska stor grupp med barn hade anmält sig till min workshop där de skulle få måla med tygpennor på antingen medhavda saker eller tygbitar som fanns på plats. Framförallt en kille gjorde ett jättestort intryck på mig, som bestämde sig för att göra en stor sverigeflagga. Han kämpade med de tunna tuschpennorna för att fylla hela tygstycket på säkert 30x50 cm med färg. Var nära att ge upp, men fick hjälp av en annan fritidsledare precis i slutet och lyckades bli klar och när han var färdig visade han upp den för mig. Imponerad gjorde jag tummen upp, sade att det var sjukt bra jobbat och undrade om han var stolt själv. Då såg jag hur hans hårda lilla ansikte (som tidigare sett otroligt skeptiskt ut när det varit riktat mot mig) mjuknade och han erkände lättat att han faktiskt var stolt. Glatt peppade jag honom med att han verkligen borde vara det, framförallt efter det arbete han lagt ner.

När så min skapande-verkstad var över kom han fram till mig och berättade att det fanns två workshops han ville göra igen, och jag ska ärligt säga att jag inte minns vilken den andra workshopen var, eftersom den första var min, och jag inte lyckades uppfatta den andra i mitt lyckorus. I slutet på dagen när han fått prova på en annan workshop i form av smyckestillverkning fick jag ett örhänge av honom som han gjort alldeles själv. Tyvärr har jag ju inte längre hål i öronen men stolt tryckte jag dit smycket i min halslinning på tröjan. Det där vackra lilla örhänget går inte att köpa för pengar, och det är just sådana små saker som gör att jag älskar mitt jobb. Min kollega påpekade att jag förmodligen hade gjort skillnad i hans dag, vilket jag verkligen hoppas för han gjorde sannerligen skillnad i min.

Nyrostad müsli och placebo

Idag är första arbetsdagen efter min lilla semester. 17.30 börjar jag. En, för mig, helt okej tid att börja dagen på.

Under min lediga vecka har jag hunnit göra en massa bra saker. Bland annat rensat igenom mitt lilla förråd av gamla Allers och Hemmets journal. Jag är förbannat trött på att bo så himla trångt och inte ha plats för något, och då får tidningarna ge plats åt andra saker. Dock har jag självklart bläddrat igenom alla tidningar och tagit tillvara på allt ifrån intressanta recept som husmorstips och handarbetsmönster. I en av tidningarna hittade jag helt passande ett recept på hemmagjord müsli, något jag letat efter ett tag. Det är nämligen så att för några år sedan så brukade jag höfta fram min egen müsli, utifrån något recept jag sett som hastigast i en obetydlig kokbok. En "höftning" som blev sämre och sämre med tiden då jag mer och mer glömde bort hur mycket en skulle ha av de olika sakerna. Så även om jag idag inte direkt stryker måtten exakt så får jag en liten hum om passande proportioner när jag utgår från ett redan befintligt recept.

Så vad passar bättre än lite yoghurt med hemmakokt drottningsylt och nyrostad müsli till en lyxfrukost, första arbetsdagen efter en kort och välbehövd semester? Det vet inte jag i alla fall!
Jag tänker avnjuta den framför svtplay. Igår sändes nämligen Vetenskapens värld ett program om placebo-effekten, som jag tror kan vara väldigt intressant. Tusan, livet kunde vara sämre nu alltså.

Halva priset på kläder på Uppsala Stadsmission.

På Uppsala Stadsmission är det halva priset på alla kläder. En kampanj de börjar med idag och kör fram till torsdag. Jag kommer nog inte själv hinna dit något (plus att jag börjar få en ganska mättad tillvaro i min garderob), men det betyder ju inte att ni inte kan gå dit.

Halva priset, Återbruket!

Halva priset på allt hos Återbruket denna vecka. Klart ni ska dit!

Idag kan det vara värt att besöka Uppsala Stadsmission...

...för de har nämligen halva priset på stickade dam- och herrtröjor. Kanske något att borra ner sig i nu under hösten. De har öppet fram till 18.00.

Härliga vecka

Jag har ju semester den här veckan. Det har jag för att jag för några veckor sedan var otroligt överarbetad, jag kände mig farligt nära någon form av utbrändhet. Som tur är har jag världens bästa nära, kära och kollegor som var ett bra stöd och hjälpte mig varva ner. Min chef beviljade mig ändå en veckas semester och även om jag i förra veckan kände mig helt på benen igen så ville jag passa på att ha en vecka helt ledigt. Jag kanske har känt mig på benen igen den senaste veckan, men alltså denna ledigheten har gjort under. Jag har haft ork och energi att städa, rensa och röja här hemma, vilket kommer göra att allt känns ännu lite lättare när det drar igång igen. Jag menar, jag jobbar ju bara 70 %, och nu kanske jag har fått energin att spendera typ mina förmiddagar med att försöka hålla ordning här hemma istället för att bara ligga och glo på serier med energibrist. Härliga vecka, du var välbehövd.

Hemmagjorda höstrosor av fallna löv.

Världens, förmodligen, första hipster!

Second hand-fynden denna vecka!

En fantastisk väggbonad direkt från 70-talet, föreställande världens, förmodligen, första hipster. I skepnad av en helt awesome katt (i den här bilden finns typ alla anledningar att bli en crazy catlady). 25 kronor, Kupan.

Adventsstjärna som jag tänkte måla vit på utsidan, men behålla träfärgad på insidan för att förhoppningsvis behålla det varma och mysiga skenet. 20 kronor, Kupan.

 Två spontanköpta cd-ställ jag tänkte måla i någon knallig färg. 20 kronor styck, Uppsala Stadsmission

Sex stycken bestick i lite olika tappning. Jag har haft mina grillbestick sedan 2009, så nu är jag lite trött på dem. Antingen så hamnar det i en framtida sommarstuga eller så säljs dem på loppis. I vilket fall så kostade dessa nya, begagnade, bestick 2 kr/styck på Kupan.

Sweet second-vecka med andra ord!

Halva priset på el-produkter på Myrorna!

Så om ni saknar något i el-väg hemma. Glid förbi Myrorna och ta en titt vettja!

Så himla nervös

Nu hade jag egentligen tänkt lägga upp bilder på alla fina saker som jag handlat i Uppsalas second hand-butiker under veckan. Tyvärr är jag på tok för nervös för att kunna fokusera på någonting. Det enda jag orkar bjuda på är min nya höstjacka som jag köpte idag på Myrorna i Boländerna för 80 riksdaler.
Den tänker jag ha på mig ikväll när jag tar en tur förbi Orvars!

Dagen D

Idag smäller det. Om några timmar ska jag åka till Tierp för att titta på en sommarstuga, och kan jag övertala chauffören min med ljuva ord kanske jag direkt efteråt tar en tripp till Östervåla för att titta på en annan sommarstuga. Det finns en del människor i min omgivning som tycker det är mycket märkligt att jag vill köpa mig en sommarstuga. Jag tror att min ringa ålder är ganska avgörande i de sammanhangen. Sommartuge-tankarna uppstod som följer:

Sedan jag var 15 år gammal och hade mitt första sommarjobb har jag sparat pengar. Om jag redan då hade några planer på vad pengarna skulle bli vet jag inte riktigt, men ganska snart öronmärkte jag mina pengar för en egen lägenhet. Idag, nästan 10 år senare har jag sparat ihop en större summa pengar (eller ja, allt är ju relativt) som jag började fundera över att investera i ett eget hem. Jag började kika igenom Uppsalas lägenhet-utbud. För tillfället bor jag i en hyresrätt som ligger i centrala Uppsala, och än känner jag mig inte redo att lämna Uppsalas innerstad. Mina tankar kring den nya lägenheten var att den gärna fick vara några kvadratmeter större än de 21 jag nu bor på, samt att den skulle ha balkong. Jag har levt utan balkong/uteplats sedan jag flyttade hemifrån 2009, och det känns himla tråkigt. Nåväl, när jag satt där och kikade på lägenheter gled tankarna och drömmarna ytterligare iväg, tänk den dagen jag skulle kunna köpa mig ett eget hus och ha min egen trädgård. I den skulle jag kunna odla en massa saker som jag sedan skulle kunna safta, sylta och lägga in och spara till nästa odlingssäsong. Hus var dock ingenting jag på riktigt kände mig redo för just nu, men så slog det mig att jag skulle kunna ha lite av båda världarna. Jag skulle kunna köpa mig ett fritidshus.
Jag har fått frågan om inte mina föräldrar har fritidshus jag liksom kan "låna", och det har de, bägge två. Bara det att båda ligger förbannat långt bort, och det finns inte en chans att ta sig dit utan bil, och vips så är jag beroende av både chaufför och fordon för att ta mig dit, och då försvinner ju lite av hela frihetskänslan eftersom jag varken har bil eller körkort.

Stugorna jag ska iväg och titta på idag ligger relativt nära kollektivtrafik, och det är inga problem att gå dit från närmaste busshållplats. Jag är suppertaggad, och håller tummarna för att bitarna faller på plats.

Presentverkstads-hybris.

Strax efter nio i morse började presentverkstaden, idag var det nämligen 1-årskalas för min brorson på agendan. Frukost var inte ens att tänka på när jag satte mig ner och började brodera färdigt tavlan jag tänkt ge. Det tog kanske två-tre timmar att bli klar med broderiet, hitta en lämplig bakgrund och rama in allt i den silvriga ramen jag köpt på Återbruket för en tia. Tro nu inte att det blev något lugnare efter det, eller att jag var trött efter några timmars pysslande. Nej, istället fick jag någon form av presentverkstads-hybris och allt blev ambitiöst.
Istället för att bara lägga en hundralapp i den andra presenten (en barnbok jag snodde av en kompis som bara tänkt slänga den), så började jag piffa till ett gammalt kuvert att lägga sedeln i, med tillhörande meddelande såklart. Efter der påbörjades projekt slå-in-barnpaket-med-tidningspapper-och-en-hint-av-kollage, istället för att bara vira in skiten i något random och sätta något snöre på. Totalt fem timmar senare var jag äntligen färdig med allt, tog en dusch, stressade i mig lite snabbmakaroner och gick nöjd iväg till kalaset.

Kalaset var mycket gemytligt, och där fortsatte pysslet i form av en bok där en skulle svara på några frågor med hjälp av både text, pyssel och klistermärken. Det bjöds på hembakt och sockerfritt fika samt kladdiga födelsedagsbarn som var mer intresserad av att leka med redan uppackade leksaker istället för att lägga energi på att öppna de presenter som fortfarande var inslagna.

Efter allt detta har jag någon timme på mig att bygga upp aptiten här hemma igen. Halv åtta ska jag nämligen möta upp mina brudar och gå och käka persiskt. Väl spenderad lördag med andra ord!

When we were young we were small but we didn't know it

Vill ni veta hur det är att vara som ett yrväder en aprilafton? Det är nämligen som följer:

Det kan börja med att en tittar på det tolfte avsnittet av tredje säsongen med Parenthood. För det avsnittet handlar nämligen om en gammelfarmors födelsedag. Då kan det hända att en börjar tänka på sina egna mor- och farföräldrar. Det kan nämligen vara så att en har lite dåligt samvete över att en inte alls har lika bra kontakt med sina släktingar längre, för en har skaffat sig andra kompisar som tiden snarare spenderas på. Det är ju på ett sätt väldigt positivt, då en tidigare kanske förlitat sig lite för mycket på sina partners och tappat greppet om sina egna vänner, men baksidan har dock visat sig vara sämre kontakt med familjen (den där jävla tiden räcker ju liksom som inte till). Mitt i allt detta blir en kanske hungrig. Tänker att det är dags att laga middag och slår på introt till den första säsongen av Parenthood, ställer sig i köket och tänker stuva makaroner. När det då kan visa sig att mjölken nästan är slut, kanske musten går ur en, och en bara stirrar tomt ut genom fönstret istället. Skickar iväg ett sms till sin nuvarande partner, trots att en vet att en inte borde störa när hen ska spela dataspel. En kanske ändå hoppas på lite tröst, och känner sig förmodligen lite ynklig.
Det slutar med att en inte gör någon jävla middag eftersom mjölken inte kommer räcka. En bestämmer sig nog till sist att ta tag i den där Göteborgsresan som en har bokat till ett förmodligen förbannat bra pris. Efter det så behövs säkert inte särskilt mycket effort för att bitarna ska falla på plats och en blir kanske löjligt lycklig över att en faktiskt ska åka dit. Så lycklig att en redan glömt bort hur jobbigt livet var för ungefär två minuter sedan. Till och med så att en tar sig om magen och undrade varför en inte har lagat middag ännu. Fast innan det blir dags att laga middag kanske en får ett otroligt sug att ringa sin farmor lite. Efter det kanske allting känns superbra igen, och en undrade egentligen vad som hände nyss.

En halvgrå torsdag

Snart ska jag iväg till jobbet. Idag kommer vara ännu en sådan awesome dag då jag får betalt för att göra något helt fantastiskt, måla tavelramar med barnen. Jag är supertaggad, och tänker mig att medan demålar varsin liten ram för fulla muggar så stryker jag några med vit färg, så kan vi ha servett-decoupage som pysselaktivitet på de ramarna någon annan vecka. ÄLSKAR MITT JOBB!

Det enda som är lite småtråkigt med jobbet är att jag brukar prioritera ganska oömma kläder, känns dumt att spilla färg på något klädesplagg som jag verkligen gillar. Däremot så passade jag på att klä upp mig i söndags när vi sålde saker på Fyris park. Iklädd min fantastiska kjol, som jag haft sedan jag var 14 år gammal (en ganska rolig historia: jag och mina vänner skulle in till stan och julshoppa saker, och eftersom jag redan då handlade en del saker begagnat så gled vi in på Myrorna, och där hängde den. Denna fantastiska kjol full med vita prickar som bara viskade till mig köp mig. Så jag utbrast: åh, vilken snygg kjol, och min kompis vände sig om, såg den och svarade: den blir perfekt som julklapp till dig. Så köpte hon den åt mig, och sedan dess har den funnits i min ägo. Fortfarande lika kär!) och ett härligt halsband som jag fått av min kompis (hemmagjort såklart). Jag vet inte om själva outfiten hade något att säga, men en och annan hundralapp tjänade jag i alla fall.

Sliter mig motvilligt från mitt julbroderi

Jag är helt hooked i mitt julbroderi och sliter mig motvilligt för lite kvickt bloggande. Vuxenpoängen klingar in, och nu är det inte bara sommarstuge-visningen på söndag jag tänker på, jag har nämligen bestämt mig för att köpa premieobligationer. Lägga in minst 5000 på fem år, inte förlora en krona men chans på att vinna en miljon. Tycker jag låter som en himla bra deal! Nej nu hinner jag inte skriva mer om jag ska hinna bli färdig till jul!

Stick-café på torsdag

Varför ska det visa sig att Yll o Tyll har stick-café på stadsbiblioteket på torsdag? Det var ju då jag en gång för alla hade tänkt komma igång med träningen igen... Men då det finns vaga tankar att anordna eget stick-café på jobbet borde jag ju gå dit på torsdag med något halvfärdigt alster och se hur de utformar begreppet. Ibland är det inte lätt att vara jag...

Världens mest underbara väninna med världens mest vackra katt, bilden är tagen från en redig tjejkväll för något snart ett år sedan. När blir nästa gång?

Väldigt lyckad helg.

I lördags var alltså den sista dagen, kanske i mitt liv, som jag sålde glasögon. Det var självklart lite vemodigt, men helt klart det rätta beslutet, nu kan jag fokusera på mitt andra jobb och lägga all energi på det. Mina fina (ex)kollegor hade köpt en avskedspresent åt mig, en pysselbok. Så otroligt himla fint av dem, och jag blev mycket glad!
När så mitt sista arbetspass var slut kom Ida förbi. Vi gled in på Panduro Hobby och shoppade pyssel. Hon köpte limegrön tavelfärg, hobby lack och penslar. Jag skulle inte köpa någonting alls, men kunde inte motstå ett mobilskal med hål för brodering i ryggen, jag var bara tvungen att ha det! Efter det gick vi hem till henne, jag broderade på mitt julbroderi, och hon målade ungefär allt hon kommer över i lägenheten med tavelfärgen (ja, hon blev smått besatt).

I söndags åkte jag och mamma och sålde ting på Fyris park. Tyvärr var det fantastiskt dyrt, vi pröjsade 240 spänn för ett bord, men vi hade tur och fick ett bra läge nära entrén. Vi gick båda med förtjänst (även om morsan var den som drog in storkovan) och hade en trevlig tid tillsammans.

Väldigt lyckad helg med andra ord. Nästa helg står det barnkalas och sommarstugevisning på schemat, kommer inte gå av för hackor det heller.

Sista dagen

Idag är kanske sista dagen någonsin som jag kommer sälja glasögon. Vet faktiskt inte alls hur det känns. Tur att jag i vilket fall ska möta upp Ida efter jobbet och ha pysselkväll med henne. Det är där mitt fokus ligger nu i alla fall.

Brodera bokstäver

Idag var klockan ställd en timme tidigare än vad jag egentligen behövde gå upp. För går jag upp vid nio istället för vid tio kan jag slå igång Gomorron Sverige och brodera i en timme. Känns som att det är svårt att få en bättre start på dagen. Att den kommer bli följs av lite hembakat bröd till frukost gör det inte direkt sämre. Just nu sätter jag min finish på tavlan jag håller på att brodera. Med hjälp av gratis-mönster från nätet så sitter snart hela namnet på plats.

Det som göms i överbelamrade förråd...

För någon vecka sedan göt jag ju steariljus, och strax efter det så gjorde jag en uppdatering på facebook där jag undrade om någon hade ett udda örhänge som hen ville bli av med. Fick två svar, men då jag inte riktigt tog tag i det rann det ut i sanden. På ett sätt var det kanske tur. Jag har påbörjat en stor genomrensning av mitt förråd (på söndag blir det förhoppningsvis Fyris park), och där mitt i all röra hittade jag en fantastisk liten pin (usch vad konstigt det ordet ser ut i text, kanske borde använda mig av ordet "brosch" istället?) som var perfekt för ändamålet. Här ser ni vad jag menade (men supertack både till Ellen och Rebecka för erbjudandena)

 

Och så tycker jag att ni ska gå in och gilla Tantrevolution på facebook ;)

https://www.facebook.com/tantrevolution 

Tråkiga höstmarknad.

Igår var jag på höstmarknad. Det var jättetråkigt. Jag glömmer liksom bort att det inte är några genuina och välgjorda hantverk som säljs, utan det är några importerade skinväskor, plastiga strumpor och mobilfodral föreställande Justin Bieber. Att till och med tv-shops "nicer dicer plus" hade ett eget marknadsstånd satte liksom bara pricket över i:et i det opersonliga och överkomersiella. 30 riksdaler lyckades jag ändå klämma ut, och fick ett broderi med halloween-motiv i utbyte. Gick sedan lite smått irriterad med Madonnas Material girl, i lurarna till Bäckar små för att insupa doften av begagnat innan jag åkte till jobbet.

Jag tyckte det var fantasifullt, barnen tyckte det var knäppt.

Igår målade vi gipsfigurer på jobbet. Helt salig målade jag en rosa noshörning med sebra-ränder. Jag tyckte det var fantasisullt, barnen tyckte det var knäppt. Idag ska vi göra bordstabletter med höst-tema på dagen samt ha våffelbuffé på kvällen. Tusan, arbetsvecka kunde börjat sämre alltså.

 

Glöm inte bort höstmarknaden på Vaksala torg idag!

Men jag berättade inte om lördagskvällen

För när jag kom hem i lördags hade jag inte ork att blogga. Dock hade kvällen varit magisk. Kliva in i min väninnas vardagsrum och samtidigt låta sinnena kliva tillbaka lite i tiden. Brandgula fåtöljer och Billie Holiday på knastrande vinyl. Jag fick en tax i mitt knä, en stickning i handen och spred ut mina handarbetstidingar. Vi åt kladdkaka och äppelpaj med grädde, och lite mer kladdkaka, jag blev så mätt att jag inte ens orkade smaka på cupcakesen (förlåt för det). Tur att de var vackra att se på i alla fall. Det var lite mörkare än dagen innan men nästa gång hoppas vi på att tända i öppna spisen, så får vi se vad mörkret har att säga då.

Och imorgon åker de till Madeira, så jag ska få låna deras bil och övningsköra i veckan. Med "övningsköra" menar jag att lära mig sitta bakom ratten utan att få total panik.

"kapade" garner, filmen om EM och instruktionsvideor för strumpstickning

Precis hemkommen från Fyrispark och trots att det inte direkt var några spenderarbyxor på är känslan super. Däremot så "kapade" jag en påse garn för 30 spänn:

Och fick, det som i min barndom var, världens bästa film. Drömprisen - Filmen om EM etsade sig verkligen fast och jag vill påstå att den hade ett stort inflytande över mina tonår (även om jag nog bara var i 9-års åldern första gången jag såg den). Idag är minnena av filmen bara ytterst små fragment. Det finns de som ibland räds att se sina gamla "storhetsfilmer" eftersom de tvivlar på om rullen verkligen lever upp till förväntningarna. Något sådant känner inte jag, är helt övertygad om att detta fortfarande är världens bästa film. Tack pappa för dina bästa spenderade 5 kronor, förmodligen någonsin!

Den andra filmen tror jag är någon show av en ståuppkomiker, det var Lule som blev påprackad den av någon skum kille som dealade dvd:er ur en tygkasse. Kändes egentligen inte helt rätt, men men, 10 kronor senare så är den tydligen i vår ägo.


Så nu, med den ljuva eftersmaken av en fantastisk loppissöndag ger jag mig an projekt lära-mig-sticka-med-strumpstickor. Drops Desgin har en fantastisk hemsida, med allt en behöver veta om handarbete. Bland annat har de jättemånga, jättepedagogiska instruktionsvideor, som jag tror kan lära nästan vem som helst att sticka. Jag använder mig i alla fall alltid av den sidan om jag hamnar i någon situation där jag inte riktigt vet hur jag ska föra stickorna. Drops Design är min räddare i nöden.

Härliga höst och pysseltips

Det känns som att saker trillar på plats, och att inspirationen är oändlig. Det är nog för att det är så otroligt vackert såhär i början på hösten. Färgerna sprakar, och än så länge känns det mysigt att få borra ner näsan i en överdimensionerad halsduk. Pysselprojekten står uppradade på min fönsterbräda, och jag har redan börjat fördela julklapparna. Jag har fixat semester i v.43 och jag hoppas ta mig tid till att rensa förrådet som snart är fyllt till bredden. Alla olika stickprojekt är framplockade ur min kista, och det som förhoppningsvis ska bli en babykofta har jag nu lagt tillrätta i en liten korg. Korgen har jag gjort på jobbet med kidsen. Det är en gammal virkad duk jag plockade ur en gigantisk trave textilier som min morbrors fästmö ropade in på auktion. Jag tog nämligen allt det som hon inte ville ha (tantrevolution liksom), och plockade sedan med allt till jobbet. Dukarna sorterade jag ur, och använde sedan i en arrangerad aktivitet med kidsen som fick doppa dem i stärkelse och sedan forma dem efter olika glasskålar. Ett pysseltips jag varmt kan rekommendera till alla (både med eller utan barn). Duk-skålarna blev en hit hos ungarna (hos både killar och tjejer), och de tjatar fortfarande om att få göra flera. Tyvärr är väl pengar inte direkt något vi har i överflöd i kommunala verksamheter, så de får nog snällt vänta till nästa höst, då jag förhoppningsvis har samlat på mig fler övergivna spetsdukar på alla de auktioner jag förhoppningsvis åker på!

 

Pysselverkstad och en tantrevolutions-installation

I söndags sprudlade kreativiteten, nyss hemkommen från Panduro Hobby med både ljusvekar och porslinspennor satte jag igång en liten pysselverkstad. Ur pysselskåpet i köket (ohja, klart tant har sitt pyssel i ett skåp i köket) plockade jag fram alla gamla ljusstumpar jag sparat på, samt en kantstött kanna som jag räddade ur en låda med saker någon tänkt slänga, samt en teflonbelagd (okej, teflon kan väl gå an i pysselsammanhang) kastrull. Hivade i allt stearin i kannan och smälte det i ett vattenbad.

 

Koppen som jag limmade fast på sitt fat kommer från Återbruket och hade en gång en kopp-kompis, men
den råkade jag visst slå sönder en dålig dag. Inspirerad av Tiffany och Biancas låt "Så jävla pk" invigde jag mina porslinspennor på det ensamma kaffefatet, och vips så har jag en liten tantrevolutions-installation.

Tänkte testa Tradera (igen)

Nej nu tänkte jag ge detta fenomen Tradera en ny chans. Jag halvprovade ju att sälja saker på Tradera för något år sedan, vilket gick sådär. En kan väl säga att det inte riktigt imponerade på mig. Dock ska jag ge det en chans till. Mest för att jag just nu har så sinnessjukt mycket saker här hemma att jag får tuppjuck. Jag skulle behöva fylla en bil med saker och spendera en hel söndag på Fyrispark typ. Orkar tyvärr inte leta reda på någon med en halvtom bil som har lust att spendera en söndag på loppis med mig.

Jag heter Tantrevolution på Tradera också, så om ni vill kan ni ju titta in på annonsen som förmodligen snart får några kompisar. Börjar med att sälja den här jackan som är väldigt fin, men som jag inte är särskilt bekväm i och som jag knappt använt.

Undrar om någon kommer reagera på att jag skänkte mina klackskor till en han...

Som sagt så har jag ju verkligen världens bästa jobb! Även om jag idag är lite osäker på om jag varit världens bästa fritidsledare. Peppade alla kidsen inför att måla gipsfigurer imorgon INNAN jag ställde mig och försökte gör gipsfigurer för första gången i mitt liv. Herregud, tippar på att hälften av figurerna kommer se ut som hej-kom-och-hjälp-mig-men-ingen-kom. Det förbannade gipset hann ju liksom stelna innan jag hällt upp det i formarna, och det blev klumpigt och grejer. Fy tusan, vi får väl se imorgon exakt hur många barn som kommer bli apbesvikna imorgon när ungefär ingen av figurerna kommer kunna användas. Ouffa.

Igår var dock en bättre dag. Jag har målat färdigt det trasiga kulspelet i en juste mintgrön färg och tagit med det till jobbet. Jag skänkte dessutom bort de där klackskorna som jag köpte på myrorna för ett tag sen. De är fortfarande några av de snyggaste skor jag sett, men skavsåren tog liksom aldrig slut. Jag kämpade tappert, men, efter det som torde vara en årsförbrukning av compeed-plåster fick jag tillslut ge upp. Då kom jag och tänka på en kille som försökte hjälpa mig att töja ut dem när jag jobbade en kväll på en fritidsgård. Han gick i de där hemska och vackra skorna hela kvällen, och tyckte inte alls de gjorde ont. Så när jag väl bestämde mig för att låta skorna lämna min samling var han den första jag frågade om han ville ha dem. Han blev nog lite förvånad först, men tackade sedan glatt ja. Och vips så bytte mina skor ägare.

Min nya, begagnade, tv-möbel i teak.

Igår hade jag en ledig idag, och passade på att glida iväg till Uppsala Stadsmission, där jag inte varit på väldigt länge. Visade sig vara ett bra drag, för där hittade jag min nya tv-möbel. I flera månader har jag letat efter den perfekta, och på Uppsala Stadsmission var den. 250 riksdaler senare står den i lägenheten min.

 

(Det dumma är att kistan inte riktigt passar in där längre, och jag skulle behöva fixa ett annat soffbord, men det är ett senare problem)

På Stadsmissionen hittade jag även en helt värdelös liten bok som jag blev helt kär i. Den kostade 5 kronor och min tanke med den är att mms:a bilder ur den boken som vykort (som den där telia-reklamen för hundra år sedan, om ni minns). Sven Nordqvist är ett smärre geni och boken är bara oemotståndlig.