söndag 6 september 2015

Jag lämnar Pärlan i lakritsremmen

Nu sitter jag på tåget tillbaka till Leksand. Gårdagens 30-årsfest hemma i Uppsala var helt fantastisk, och jag är så glad att jag fick äran att närvara.

Jag kommer vara framme i Leksand om ungefär en timme, och nu gäller det att fortsätta hålla sig vaken, trots den där sköna segheten dagen efter en festlighet. Eftersom jag precis läste färdigt min bok kommer det nu bli lite svårare att hålla John blund borta.

Boken jag precis läst ut heter "pärlan i lakritsremmen" och jag minns att jag köpte boken för flera år sedan eftersom titeln tilltalade mig något ofantligt. Tyvärr är boken lite intetsägande och handlar egentligen inte om något alls. Den återspeglar en liten tants vardag, och även om den är ganska vackert skriven så ser jag ingen större anledning att låta den behålla en plats i min bokhylla.

Därför kommer jag lämna kvar den här på tåget, med det enkla meddelandet "varsågod" skrivet på försättsbladet. Förhoppningsvis finner någon annan den som kan få ut mer glädje av den än jag lyckades med.



"...vem dömde ut det sentimentala? När fick det fina ordet som betyder känslorik, känsloladdad de fula synonymerna hjärtnupen, gråtmild, joltig, tårdrypande? Avslöjas inte en manlig bedömarröst som inte vågar möta det känslofulla när han själv inte längre tillåts gråta? Känslosnålheten gjorde sentimental till ett föraktfullt fruntimmersord, ett skällsord."






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar