Studentrabatt på Myrorna

Ni har väl inte missat att det är 25% studentrabatt på Myrorna fram till 2:a mars?

Silversmide eller inte?

Det verkar som om jag kommer få några dagar ledigt i vecka 8. Något jag har funderat på att ta tillvara på och inte slösa bort hemma i soffan. Funderade ett tag på att resa bort, men eftersom jag då kommer bli tvungen att resa ensam finns det en stor risk att jag slösar bort den lediga tiden i en soffa på ett hotellrum någon annanstans i världen. Jag fick förslaget att gå en kurs istället. Det lär lite mer som något jag skulle kunna tänka mig, och började kolla runt lite. Det jag hittar som verkar passa bäst är en kurs i silversmide över tre dagar på Mullsjö folkhögskola. Silversmide har aldrig varit något jag funderat på att prova på tidigare, men jag känner att det kan väl funka precis lika bra som vilken annan kurs som helst. Problemet är att det ju inte direkt känns sådär ultrataggande, eftersom jag känner mig rätt likgiltig inför detta hantverk. Varken bu eller bä liksom. Dock känns det som att det hade kunnat vara trevligt att komma bort några dagar, bo på något helsoft ställe, få maten serverad och syssla och pyssla. Det tål att tänkas på lite? Men vad tycker ni mina kära medmänniskor? Silversmide eller inte?

Omöjligt och persilja är samma sak

Igår gick jag ju ut på jakt efter Gunnel Lindes bok Fröken Ensam Hemma, utan resultat. Omringad av överfulla bokhyllor som doftar damm och gamla sagor. Böcker inklämda på alla håll och kanter för att kunna få plats, det har försökt sorteras upp men är fortfarande mest en röra. Trots att det är så det ska vara blir jag så himla sugen på att sortera upp allting. Gå dit och få städa igenom allt, stapla, sortera, rensa och plocka med mig hem. Ack så det klias i fingrarna. Jag får ett akutbehov av att starta en egen second hand-butik. Sådär som det blir för mig när jag får en fixidé om min framtid och jag tänker att om jag bara fick göra detta så skulle jag vara för evigt lycklig (ja, jag får sådana tankar rätt ofta, får inte ni?). Dock har jag väl känt att det här med att satsa på en karriär som second hand-handlare inte direkt är superlönsamt och att det kanske inte ens är möjligt, men drömma går ju.

Det blev ingen bok, men dock en tröja. Nalle-Minstingen fräser åt Fröken Ensam Hemma att Omöjligt och persilja är samma sak, och jag tänker att han kanske har rätt. Kanske kan jag bli second hand-handlare när jag blir stor, om inte kanske jag bara kan gå till Sirius loppmarknad och fråga dem om de behöver en hjälpande hand, vem vet, jag kanske kan få sortera upp bland deras böcker med lite välvilja i alla fall. Det visar sig.

I tidningen står det att sänghoppning är det viktigaste som finns

Idag upptäckte jag svtplays öppna arkiv. Nog för att jag länge vetat att det existerat, men av någon anledning har jag inte kollat igenom själv vad det kan tänkas innehålla. Mitt mål var att söka reda på Fröken Frimans krig, eftersom jag missade det allra sista avsnittet. Till min stora förtrytelse hade de tagit bort det på svtplay, men när jag sökte på fröken kom det en annan skatt upp via det öppna arkivet: Fröken Ensam Hemma åker gungstol. Det är från början en bok av Gunnel Linde, som sedan blev ett barnprogram och även spelades in som skiva. Har ingen aning om skivan eller programmet kom först, men min pappa köpte skivan på vinyl till mig. Ack vad jag spelade denna skiva om, och om igen. Repade sönder plasten med fumliga barnhänder men fortsatte lyssna ändå!

Och nu har jag alltså hittat självaste programmet i svt:s öppna arkiv. Som de flesta av barnprogrammen från 70-talet är det ganska segt, och i mångas ögon förmodligen lite b. Jag älskar att det är naturligt, att barnen fnissar och stakar fram sina repliker. Att barnen som framför sångerna inte är skadade av idol och försöker prestera något med sina röster, utan att de simpelt sjunger igenom låtarna, ibland lite svajigt, men med sina klara och oförstörda barnröster. Det är lite synd att vi måste växa upp så snabbt, och när vi nått 20-års åldern har vi vuxit färdigt. Dålig tantrevolutions-status på det fenomenet vill jag påstå.

Jag blev så taggad att jag måste ta en liten second hand-runda innan jobbet och se om jag kan hitta boken. Jag skulle inte direkt bli ledsen av att ha den i stringhyllan nämligen.