Makramé

Eftersom jag ändå var ledig idag så passade jag på att klämma in en lunch med världens bästa Jennifer. Vi var först på Pappas och käkade, och sedan gick vi via Fretex till Panduro Hobby. Jag har inte besökt Panduro så många gånger efter starten av projektet, eftersom jag inte vill komma hemsläpandes med massa färdiga materialsatser till grejer som jag kanske skulle kunna göra ändå av det jag har hemma. Det verkar som om det kan ha varit klokt av mig att inte gå dit, för idag så lämnade jag butiken med en burk pärlor och 4,5 meter tunt, vitt läderband. Jag blev visst lite sugen på makramé tack vare Jennifers predikningar om hur oerhört trendigt det är med sådant just nu. Det dumma är att hur trendigt det än är så tycker jag inte själv att det är särskilt fint, även om det är fantastiskt skoj att göra. Den första (alltså den vänstra) jag gjorde blev lagom stor till ett spädbarn tror jag, men efter lite googlande hittade jag en annan lösning till hur man fäster ändarna, och den andra (det vill säga den högra) blev mycket bättre.

Trots att den andra blev bättre så är jag lite tveksam till vilken av dessa två fästen som är bäst och ser snyggast ut... Tror ändå att jag gillar det vänstra fästet mer, det blir inte lika mycket som hänger och slänger då, eller är det kanske så det ska vara?
I vilket fall, om det finns någon som känner ett trendigt spädbarn som är sugen på lite makramé så är det bara att hojta till. Finner ni ingen modemedveten bebis men någon som kan vara sugen på ett armband i lite mer justerbar storlek så får väl det också gå... Jag kommer nog förmodligen aldrig använda dem i alla fall.

Tankar kring second hand och en ny, begagnad, handväska

Det går verkligen inte att jämföra second hand-shopping med annan kläd-shopping. Som igår då jag gjorde det fetaste kapet, ett plagg jag inte lyckades få en skymt av i lördags då jag inte fann något alls. Det kräver lite mer att köpa kläder begagnat såhär än att gå in i någon random butik med samma sorts plagg i alla dess färger och storlekar, men det är så mycket roligare! Det blir en skattjakt och man måste kämpa lite för att få det man vill ha, men det känns så sinnessjukt mycket bättre då man lämnar butiken med något som man verkligen vet att man vill ha. Jag tror det inte är lika lätt att slö-och spontanhandla när det kommer till begagnade saker (förutom när det är posesalg förstås, då både det ena och det andra trillar ner i påsen).

Därför ska jag nu motbevisa min egen teori och visa min underbara väska som jag typ spontanköpte på Fretex när min mamma var på besök. Köpet kanske inte var helt genomtänkt, men jag ångrar det inte en sekund. Den skulle egentligen ha kostat ca 300 NOK men just den dagen var allt i butiken nedsatt 50 %. Helt enkelt awesome!

Min nya, begagnade, kavaj!

Idag jobbar han alltså över. Jag hörde det direkt på hans röst när han ringde mig, precis när jag slutat, han slätade över det med att han redan köpt en stor förpackning chokladmousse. Han har allt lärt sig hur man tar sig an mig, jag är stolt över honom (och konstant sötsugen).

Jag passade på att spendera lite tid på Fretex, vilket lönade sig. Kanske inte det billigaste men jag tyckte verkligen att den var värd alla sina 138 NOK.

Äntligen har jag något stiligt att ha till mina svarta kläningar, längtar till nästa utekväll så att jag kan få gå på byn och glänsa :D

Bortblåst

Sommaren kom och inspirationen försvann, nu verkar det som om värmen håller på att lämna Stavanger (gissar att detta var den sommaren Norge hade att erbjuda mig) så jag hoppas att skaparglädjen kommer tillbaka, men just nu är det dött. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att komma upp på banan igen, under tiden bläddrar jag i tidningar och böcker och hoppas att jag känner mig kreativ snart igen.

Pressade fram en ny outfit till en gammal konservburk, med hjälp av gammalt presentsnöre, men är inte helt nöjd, den saknar något...

Blekfis

Det är inte kul att vara en blekfis, där var det sagt, och där var det accepterat. Jag har försökt skylla min blekhet på soleksem, utslag och överkänslighet.

Idag har jag googlat, och jag måste inse att det var bra många år sedan jag hade riktiga soleksem sist, dessutom har jag insett att det egentligen inte finns något att göra. Jag har en blek hudtyp och det måste jag bara acceptera, jag kan inte vistas i solen särskilt länge och jag måste ha en extremt hög solskyddsfaktor. Men det suger! Inte nog med att jag måste känna mig lika fräsch som ett lik året runt, så måste jag hela tiden rättfärdiga varför inte jag är lika brunbränd som andra. Ju äldre jag och de jag har omkring mig har blivit så är ifrågasättande visserligen färre, men det känns som att det ständigt blir ett samtalsämne, även om jag nog ofta tar upp det själv... Men det är för att jag hellre är den som påpekar det än någon annan, garden är alltid uppe vad gäller min hy. Kanske det är dags att sluta med det, jag har samma färg som en snögubbe och kommer nog aldrig uppnå något så mycket brunare än det heller, jag får leva med det. Så jag är ledsen My, men det måste nog bli en solsemester i skuggan för mig...

Nässlorna!

Vaken tio över nio en lördagsmorgon. Det finns två orskaer:
1. jag somnade klockan halv nio igår
2. eftersom det är röd dag på måndag stänger allting i Stavanger vid typ ett istället för tre (retarderade Norge alltså)

Jag passar på att blogga lite innan jag väcker typen och släpar ner honom på fretex, för jag måste shoppa sommarkläder.

Ja, nässlorna! I söndags var vi alltså ute och plockade lite nässlor. Det var visserligen ett ganska halvhjärtat projekt, vi fyllde knappt en halv påse. Det var nog för att vi egentligen var lite sent ute, för jag har läst att man bara ska plocka späda nässlor, och nässlorna har ju redan hunnit växa till sig en del. Visserligen är jag lite skeptisk till det där med att de måste vara små och ljusgröna, jag vill minnas att sist jag plockade nässlor och gjorde paj på dem så plockade jag lite av alla storlekar och inte kan jag minnas att det blev något fel på den pajen inte. Är det någon so vet varför det bara är späda skott man ska äta, är det för att de förväntas smaka bättre eller finns det någon annan anledning?

fuck mr Jante

Idag har jag varit så jävla bra, faktiskt!

Så sjuukt varmt

Idag har det varit så sjuukt varmt i Stavanger, och jag var verkligen inte förberedd på det alls. Jag traskade till jobbet i jacka, sjal och med en extra kofta i väskan... ganska onödigt. Jag är verkligen en sådan som klagar både när det är för varmt och när det är för kallt, men jag kan ju alltid skylla på min hy, på vintern blir jag torr som ett fnöske och får utslag, på sommaren blir jag lite överkänslig mot både sol och värme och får utslag. Score!

Min hjärna är som en kokad tvättsvamp i min skalle och jag känner att jag verkligen inte orkar prestera något mer intressant på bloggen idag, så det blir varken något pyssligt eller ens ett någorlunda fyndigt inlägg, utan det blir det här. Nu tänker jag återgå till min värmedvala och samla krafter för en ny dag i morgon.

Jag lät jackan leva

Så idag har jag cruisat omkring i min så gott som nya jacka. Igår lade jag nämligen jackan i maskinen tillsammans med en förpackning tygfärg (återfärgning) som kostade mig 85 NOK på Panduro hobby.

Så här är jackan före tvätt:

och här är jackan efter tvätt:

Den ser lite flammig ut på efter-bilderna, men det är för att jag fotade den direkt när jag tagit ut den ur tvättmaskinen och fortfarande var fuktig. Nu när den är torr, ser färgen helt jämn ut, till och med mycket mer jämn än innan jag färgade. Jackan som funnits i min ägo sedan jag var ungefär 17 år gammal, har vips fått förmodligen några år till att se fram emot tillsammans med mig. Jag som var nära att slänga den för någon månad sedan... Nu känns det bara superlyckat!

Söndagsångest

är något jag vanligtvis brukar lida av. Varför just söndagen ska vara så laddad vet jag inte riktigt, men jag tror det har att göra med att helgen är slut och att det är dags att gå upp till jobbet igen dagen efter. Men idag har jag helt undsluppit denna ångest, likaså förra veckan, och det verkar som om det bästa receptet verkar vara att hålla sig sysselsatt. Idag har jag bakat snickerskaka, färgat min jacka och plockat nässlor i en ljuvlig försommar-sol. De två senare projekten har självklart dokumenterats, men (som vi säger i Norge) eg gidder ikke blogga något mer ingående om det nu, för nu ska jag äta popcorn och kolla på the Doors-filmen och fortsätta njuta av min söndag. Men jag lovar att mer ingående blogginlägg om både nässlorna och återfärgningen kommer i veckan. Och ha det så kult på restaurangen till dess!

Kärringen strikes back

Ååh, även om jag inte tror detta klipp är på riktigt så är det så himla awesome, snacka om TANTREVOLUTION med stora bokstäver

Min egen tantrevolution har delat mig i två. Där den ena halvan räknar ner tills jag flyttar hem, för på ett sätt så känns det som om mitt liv fortfarande är i någon form av standby-läge i Stavanger, samtidigt så är det här jag har ett liv nu. Pysseltanten i mig längtar hem, för här blir jag låst, men jag lämnar ett samboskap, en hemsk lägenhet som jag lärt mig älska och en fast heltidstjänst med bra lön... Lägenheten är uppsagd, men jag tvivlar fortfarande... Hur vet man att man gör rätt?

Det är dags att vinka av mr Jante

Okej, den är kanske inte så fager som jag såg den framför mig när jag började virka den. Den är ganska skev, lite för liten, småtufsig och inte riktigt så enhetligt lila som jag hade tänkt mig, men det är en färdig korg. Och den är bara virkad av återvunna saker: gammalt presentsnöre, en sjal köpt på loppis, plastpåsar och begagnat garn från fretex (och allting hade en nyans av lila i sig, även om det visade sig vara lite för stor bredd i färgskalan)

 

Nej, screw it, det här projektet handlar faktiskt inte enbart om att till vansinnets gräns återanvända. Det är lika mycket ett projekt för mig själv och min egna tilltro. Jag kände att det var dags att sluta måla upp visioner enbart för att blästra dem med alla möjliga anledningar till varför just det INTE skulle fungera. Dessutom måste jag sluta bry mig om vad andra tycker om mig, och lära mig att så länge jag kan värdesätta mig själv, så kommer jag må bra. Jag gör alltså det här för min egen skull, och inte någon annans, jag sätter målet på ett år, och förhoppningsvis kommer någon annan gilla det jag gör, om så inte är fallet men projektet får mig att må bra så fortsätter jag. Det är dags att vinka av mr Jante och försöka ta några staplande babysteg utan honom, för vem behöver honom egentligen? (förhoppningsvis inte jag i alla fall)

Därför ska jag avsluta det här inlägget med att säga att jag verkligen gillar den lilla, ojämna, tuffsiga och brokiga korgen, för jag har gjort den, och den är gjord av material som förhoppningsvis inspirerar (och skulle det inte göra det, är det fortfarande coolt). Det är just det, som det här handlar om

17 mai

Mitt livs första 17 mai, jag klär mig i mitt kap från fretex med en vit tunn tröja under. En nödlösning, eftersom jag inte äger någon bunad.

Så nu ska jag ta på mig mina gula gummistövlar och gå ut i nationaldagsregnet.

Gratulerer med dagen!

En säck med garn...

...skänker mig faktiskt väldigt mycket glädje. Mycket av garnet i denna påse är dessutom begagnat, köpt under ett posesalg på fretex. För er som inte vet vad ett posesalg är, så innebär det att man köper sig en påse för en viss summa (den här påsen kostade 200 NOK) och sedan får man proppa den full med allt möjligt. Jag lade garn, tyg, och några klädesplagg i påsen min. Stickningen som ligger i ska bli en bebiskofta, helt stickad av begagnat garn.

Extra kul är att den som designat den här påsen har lagt ihop en massa bikini-överdelar i en cirkel så att det ska likna en sol, men inte tänkt på att det ser minst lika mycket ut som ett gäng gula spermier som letar efter ett ägg att befrukta.

Låt jackan leva!

Okej det har inte gått så lång tid, men jag gillar verkligen att handla och tänka begagnat. Till exempel har jag bestämt mig för att inte slänga min gamla jacka. Dealen var den att jag i princip var redo att kasta den åt vargarna, jag väntade bara på att en ny jacka skulle dyka upp i mitt liv, men ändrade mig när jag började med min tantrevolution. Först tänkte jag att jag skulle strimla den gamla jackan och virka något nytt och praktiskt av den istället för att slänga den, men eftersom det kändes på tok för brutalt att döda gamla trofast på det sättet funderade jag på att skänka den till fretex och låta den leva vidare. Efter att ha tänkt vidare ännu lite mer kom jag på att jag faktiskt gillar den gamla godingen för mycket för att ge den ifrån mig.  Visst den är lite blekt av solen, och har något litet hål, men varför inte sy ihop det där pyttelilla hålet och ge den lite ny färg?

Visst kan jag inte räkna med att det kommer gå bra, jag menar den kanske kommer gå helt upp i linningen trots mig lagning, eller bli helt missfärgad av textilfärgen, men då vet jag ju i alla fall att jag verkligen försökt ge den en ny chans. Jag menar det värsta som kan hända är att jag försöker, att det misslyckas, och att jag då får skänka den vidare eller ge den ett nytt liv i form av handarbete. Det kan helt enkelt inte gå fel!

Jag räddade Joppe

När de skulle renovera på jobbet dök helt plötsligt Joppe upp från ingenstans. Vad en modelldocka hade att göra i en glasögonbutik är fortfarande ett mysterium, men jag räddade honom i alla fall från soptunnorna. Jag gav honom en juste makeover med lite hobbylack och servettdecoupage, och nu tackar han mig genom att vakta pärmen (som jag självklart har matchat med honom) med alla våra viktiga papper i. De står på en duk som jag snappade åt mig under ett Posesalg på fretex

The edible garden

Idag är en sådan där regnig söndag då man inte vill göra något annat än att streama tv-serier, sticka och äta kakor. Så idag har jag tittat på the edible garden, stickat och ätit hembakade kardemummaskorpor. The edible garden är en underbar programidé som visar Alys Fowler och hennes trädgåd. Allt är väldigt charmigt och romantiskt, och jag bara smälter när vi får följa hennes uppbyggnad av sin ätbara trädgård och hur hon tar hand om den under månaderna som går. Programmen är indelade i olika sorters grönsaker och grödor, och självklart lagar hon piffig, härlig och näst intill helt egenodlad och ekologisk mat (och dryck också för den delen, eller vad sägs om peatinis med hemmaodlade bönor?)

Här är ett klipp ur första programmet då hon fortfarande håller på att planera sin framtida ätbara trädgård. Jag bara älskar det här och blir så himla inspirerad av henne!

Nyfärgad grytlapp, virkad av denim

Såhär blev alltså grytlappen, som jag färgade blå tillsammans med jeansshortsen i mitt första mission. Jag blev så nöjd med den att den faktiskt hänger som prydnad på väggen i sovrummet istället för i köket.




















Jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen, internet har varit helt nere för oss i några dagar, men mitt mål är annars att uppdatera minst en gång om dagen.

Tantrevolution på ett annat sätt

Idag fick jag ett besked som först kändes alldeles hemskt, men som, när jag tänkte på det, är en tantrevolution på sitt sätt. Min optiker sade till mig att jag fått försämrad syn på bara ett halvår, och att det förmodligen är på grund av att jag handarbetar så mycket, därför tyckte han att jag skulle skaffa ett par progressiva glasögon som en avlastning för att stoppa att synen försämrades ännu mer. Det var inte så kul att höra jag vid 23-årsålder kommer vara som en progressiv pro:are... Kanske en tantrevolution på sitt eget sätt?

Mitt första mission...

kl:13.05

Idag ska jag göra mig min egen outfit, inspirerad från bik boks:

http://bikbokblog.com/2012/04/23/pulp-shorts-149/20120120_bikbok_miami_pic16_0101_web/

För att hålla mig till projektet har jag varit på Fretex ock löpte mig ett par jeans och en svart t-shirt i storlek XL.

Jeansen blev snabbt ett par shorts...

...och förtvättas nu i tvättmaskinen, innan jag ska sätta igång med själva färgningen. Jag har aldrig färgat kläder förut (om man inte räknar lite knytbatik vid Fyrisån när jag var 12 år gammal) så jag är lite nervös. Nu har jag ändå lagt ner lite pengar på det här, 100 NOK på käderna (fretex skulle ha 40 spänn för en gammal enfärgad herr-tshirt, skandlöst om du frågar mig) och hela 120 NOK för färgningen! Men hade jag köpt outfiten i butik hade den kostat mig 248 NOK, så i vilket fall är det en liten förtjänst. Att tygfärg skulle vara så förbannat dyrt!?

kl: 14.40

Nu har jag lagt in shortsen i tvättmaskinen tillsammans med en grytlapp virkad av jeanstyg och en disktrasa ihopknuten med en gummisnodd. Jag väntar otåligt på resultatet!

kl: 22.30

Äntligen är det helt färdigt! Linnet blev sådär och jag är faktiskt inte säker på om jag kommer använda det särskilt mycket, eller om det får gå direkt i högen för blivande tygremsor att virka med, men shortsen blev ju helt awesome! färgen blev ju en hel del mörkare än de på bik bok, men färgen är riktigt härlig, så jag är väldigt nöjd ändå. 

  

Vad är en tantrevolution?

Det är svårt att säga när min tantrevolution egentligen började. Det kan han varit när jag blev besatt av handarbete, stickning, virkning och självklart annat pyssel. Det kan ha varit när jag såg Uppdrag gransknings inslag om ikeas skövling av urskog. Det kan ha varit när jag började längta efter min 65-årsdag och ett pensionärsliv som en crazy cat lady. Det kan ha varit när jag återupptäckte second hand tack vare norska fretex (som dessutom är duktiga på att återanvända). Det kan ha varit när jag började kalla mig feminist. Det kan ha varit när jag stod och suktade framför en container, men var för rädd för att börja gräva efter alla gömda och glömda skatter.

Men jag vet att projektet verkligen startade och fick ett namn tack vare Kobras hyllning till tanten!

Ett förtydligande av projektet:

Det handlar i grund och botten om återanvändning och kreativitet. Vi lever i ett slit-inte-men-släng-ändå-samhälle där vi fuskar med källsorteringen och borde byta ut långbad mot korta kalla duschar. Personligen är jag extremt dålig på att tänka på hållbar utveckling. Nog för att jag ibland fyndat grejer second hand, gjort servettdecoupage på gamla konservburkar i brist på annat material, röstat grönt, och bakat mitt eget bröd för att det blir billigare så, men någon miljökämpe kan man inte anklaga mig för att vara. Så varför inte förena nytta och nöje med ett nutcase och göra en grej av det? Från och med nu ska nytt komma i andra hand för mig, och andra hand göras nytt och komma i första hand.

Mitt mål är att syssla med detta i ett år, men det finns inga egentliga regler, förutom att ha kul förstås

Projekt tantrevolution, en återvändsgränd

Inspirerad av Ikeas dåliga föredöme, kobras hyllning till tanten, min pappas ständiga vansinnesprojekt och min mammas plötsliga besatthet av tradera och återanvändning presenterar jag härmed Projekt tantrevolution, en återvändsgränd.

Under ett år ska jag försöka återanvända så mycket som jag bara kan. Jag ska göra om, sälja eller byta istället för att slänga och köpa nytt, i så stor mån jag bara kan. Önska mig lycka till!