Det här med att baka bröd

Ursprungstanken var ju att jag skulle ha gjort pannkakor till frukost i morse. Men de planerna gick ju käpprätt när jag i ett mindre genomtänkt ögonblick ställde mig att baka muffins sent igår kväll. När jag knäckte ner mitt sista ägg i smeten, slog det mig att det skulle bli lite ansträngt att göra pannkakor utan ägg. Som tur var, vaknade jag på rätt sida sängen, så jag ställde mig att baka bröd. Jag utgick från ett grundrecept på bröd och utifrån det snajdade jag till ett lins- och pumpakärns-bröd. Degen blev i en perfekt konsistens och limpan ser ju som klippt och skuren ur en bakbok, synd då att jag råkade snåla lite på brödkryddorna och att skorpan på brödet blev så hård att det är som ett tunnare skal.

Men, men, inte tänker jag hänga läpp för det. Jag minns så tydligt första gången jag skulle baka bröd själv när jag flyttat hemifrån. Jag följde alla decilitermått till punkt och pricka i receptet, vilket ju aldrig brukar stämma, utan man (i alla fall jag) brukar få tillsätta lite extra. Det ledde till att det inte ens var en deg, utan bara en sörja jag ställde på jäsning, med tanken att det hela kanske "degade" till sig lite under själv jäsningen. När 30 minuter så hade gått kikade jag in under handduken och tyckte att det minsann såg ut som om det hade degat till sig. Helt sonika lyfte jag bort kökshandduken och vände på bunken. Det ledde till att jag hällde över en liter degliknande sörja över hela köket. Tror ni jag blev lite ledsen och irriterad då eller?

Så om man tänker på att det var där jag började, så vet jag ju att min bakningsteknik har avancerat en hel del, och det räcker för mig.