En svävande beskrivning aka recept

Angående receptet från igår vill jag börja med att säga att idén inte var min egen från början. Jag använde mig av gamla trogna google och fick inspiration från den här bloggen (var ju inte ens säker på om nektariner lämpade sig i sylt eller marmelad).

Nu var det ju så att jag i gårdagens klara förmiddagssol (som verkligen lyser med sin frånvaro idag) gjorde sylten på ren "höft". Men varför inte försöka ge en svävande beskrivning av hur jag tänker när jag kokar sylt.

• Till att börja med minns jag inte ens hur många nektariner jag använda mig av :P men tror att det var 4-5 stycken
• När det kommer till hallonen kan en väl säga att det var en "näve" (det jag i alla fall tänkte var att jag ville ha lite hallon som smaksättare, men inte så många att det tog över, vilket lyckades väldigt bra. Så om vi tittar på bilden kanske hallonen är en fjärdedel så många som nektarinerna)
• Jag använder mig av syltsocker, och ögonmåttade upp ungefär hälften så mycket socker som jag uppskattade att det var nektariner och hallon
• Sedan hade jag i en liten liten skvätt vatten i botten på kastrullen

Själva utförande var som följer:

Dela nektarinerna och tärna dem. Lägg i en kastrull tillsammans med hallonen. Slå lite vatten i botten på kastrullen (behöver inte ens täcka hela botten, vattnet är där för att det inte ska riskera att bränna fast innan frukten och bären släpper ifrån sig egen vätska). Lägg på ett lock och låt koka upp.

När det kommer till temperatur så värmer jag upp allt på max, men sänker succesivt såfort jag märker att det börjar hända något med sylten.

Låt frukten och bären koka ett tag, mosa sedan allting med en potatisstöt (som förövrigt är din bästa vän både när det kommer såväl till sylt- som till krämkokning. Den hjälper dig att mosa frukt och bär utan problem men lämnar ändå "tuggmotstånd" i både sylten och krämen). När det är gjort är det bara att hälla i syltsockret och sedan låta koka i ungefär 3-4 minuter (ju längre du låter det koka desto "fastare" blir sylten och mindre rinnig).


Så, där har vi en svävande beskrivning, aka recept. Hoppas att det är förståeligt och användbart. För det är nämligen ruskigt gott. Jag blev faktiskt så nöjd att jag har börjat snegla mot björnbären som ligger i frysen...