Och jordens undergång alltså

Okej, så imorgon ska jorden gå under. Jag minns så himla tydligt en dag för ungefär två år sedan när jag och My pratade om den dagen, 21 december 2012. Så vi skrämde upp varandra och till sist började vi tro att jorden faktiskt skulle gå under. How cute was that? Nu kan jag inte påstå att jag är särskilt rädd för att jag kommer bli en förkolnad bajskorv imorgon (som min bror så vackert uttryckte det). Visserligen försökte framtiden visa sig från sin sämsta sida och jag kände att denna undergång kunde komma som en smärre räddning från en stressad och kanske arbetslös Cinnika. Som tur är har den känslan bytts ut mot lugn. Det känns som att så många jag tycker om kommer finnas i min närhet under denna julhelg, och det tänker jag njuta av så mycket jag bara kan. Jag låter lyckokänslan sprida sig i hela kroppen, medan jag lassar upp lite omelett och bänkar mig framför Love actually på trean.