Det var en sådan där härlig dag då min pojkvän plötsligt glimmade till och föreslog att vi skulle virka varsin babyskramla till hans kusinbarn. Glad i hågen lärde jag honom virka, och ganska snabbt var vi igång, men det tog inte så mycket längre tid innan han hade ledsnat lite.
Det slutade med att dagen innan tvillingarnas ettårsdag satt jag och försökte hetsvirka färdigt Tommys skallra (min hade väl legat färdig i någon vecka). Det slutade inte bra, och den andra leksaken blev inte levererad förrän nu för någon vecka sedan (typ tre månader efter födelsedagen), men huvudsaken var att de faktiskt blev färdiga, att vi gjorde det tillsammans och att småflickorna nu har varsin hemmavirkad babyskramla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar