Dagens second hand

En liten second hand-runda såhär på tisdagskvisten. Åkerbruket levererar som vanligt. Jag är äntligen ägare av en spegel modell större än de i badrummet. Som jag har längtat! För övrigt så går det tydligen bra att betala med kort på Återbruket nu också. Bara så ni vet kompisar.
Bild kommer så fort jag borrat upp den på väggen, måste bara få tag i en slagborr först...

Tittade även in på Bäckar små. Hittade en handarbetsbok från 60-talet. Helt oemotståndlig och klart värd 10 kronor.

Bra second hand-dag med andra ord!

Helgliv och familjemys.

Vilken helg. I fredags försökte jag fokusera på Star Wars på tv, men när men är så snorig att det blir ett smärre projekt att andas är det svårt att tänka på något annat än vad synd det är om en. Men en tidig kväll och mycket sömn lindrade rätt bra, och i lördags var det tjejkväll. Egentligen ganska random men så otroligt mysigt. Vi rynkade på näsorna, hoppades på aktiva sexliv även som pensionärer, skrattade och drack varandra till.

Helgen avslutades sedan igår i Eriksberg med ett redigt familjemys. "Plockmat", bebiskramar och råttgos. Vettefan om livet kan bli så mycket bättre faktiskt. 

Jag, bror och en liten brorson

 

Världens lyckligaste plastfaster aka plaster

 

 När man inte är sådär fotogenisk

Tygkasse och Uppsala stadsmission

Snorig upp i hjärnan, men inspirerad på jobbet igår. Passade på att sy en tygväska. Snart är det dags att upptäcka Uppsala stadsmission, hoppas det lever upp till förväntningarna.

Tyg, tyg och åter tyg!

För någon vecka sedan ringde min pappa mig och frågade om jag var intresserad av en sopsäck fylld med gamla kökshanddukar och lakan och andra grejer som annars skulle slängas. Nu är det ju så att jag funderat på att sy mig ett lapptäcke av gamla kökshanddukar, så jag tvekade inte en sekund (hade nog inte kunnat motstå det i vilket fall). Och vips så badade min lägenhet i trasiga påslakan och lena satinörngott. Personligen hade jag gärna fyllt på mitt tygförråd, men lägenheten sätter bestämt ner foten genom att bli helt kaosartad. En vacker dag ska jag bo i en tillräckligt stor lägenhet så att allt mitt pyssel får plats i ett eget rum. Till dess får jag lov att rensa ur och donera till jobbet.

Morotsbröd

Planen igår var egentligen att drägga lite, men jag var för trött så jag stannade hemma och kollade på spiderman 2 och åt hemlagad pizza. Det var otroligt värt. Ännu mer värt var att vakna upp pigg i morse, vilket resulterade i att jag nu har morotsbröd på jäsning. Det är ett nytt recept, som jag klippt ut ur någon random tidning, och i det var degspadet kallt! Det är första gången jag kalljäser något såhär, är lite nervös, men hoppas det går bra.

Handduken låg i en sopsäck fylld med textilier som min pappa tog reda på åt mig

Rivjärnet köpte jag begagnat innan jag flyttade hemifrån för dryga tian 

Bara jordgubbar

Jordgubbar, vårklänning (second hand förstås) och solglädje på bryggan!

Platt-tv och jordgubbar

Solen skiner och om en timme ska jag möta upp några bekanta. Vi ska sitta på bryggan, äta jordgubbar och låtsas att det är sommar. Sedan måste jag köpa mig en tv-kontroll, jag har äntligen införskaffat mig en platt-tv nämligen. Den är inte sprillans, dosan funkar alltså inte, men jag köpte den av en kollega för 300 pix. Nu slängde jag visserligen in en tjuga extra, men det var för att pengarna skulle gå till en romantisk middag, och det vill jag ju alltid stötta! Mera kärlek!

Pass this on

Lägenheten är i ett smärre naturkatastrof-stadium. Den är överfylld av textilier, tv-aparater och gamla ölburkar. Vet att jag egentligen borde försöka göra något åt det, men vadå solen skiner ju! Jag tänker att lite kvalitetstid med Ida aldrig slår fel. Så jag fortsätter sticka på min kofta och lyssna på the Knife innan jag beger mig ner mot stan för att njuta av våren. Ansvaret får komma senare.

If I ask him once what would he say?
Is he willing? Can he play?

Tur att det är jobb på schemat idag

Igår hade jag en sådan där rastlös dag, då jag helt plötsligt bara kände för att göra något fint. Resultatet blev att jag plockade ihop en massa gammalt porslin som jag hoppas att jag kan övertala mina kollegor att göra kakfat av och använda i kiosken på fritidsgården (after all försöker vi ju profilera om oss till ungdomscafé). När detta inte var nog så panikade jag ihop en plåtburk, som tronar tillsammans med de andra i badrumsskåpet. Tur att det är jobb idag på schemat!

Halva priset på glas, koppar och tallrikar på Myrorna

Vilken himla tur att jag och Ida ska på second hand-runda idag då!

Erbjudandet gäller mellan 25/3-28/3!

När tröttheten lyser med sin frånvaro

Jag hade så många planer för dagen, jag skulle tvätta, träna och storhandla. Sedan slår jag upp ögonen klockan 15.07. Vem sover ens så länge? Det ledde till att jag inte hann gå på passet som började 15.30, vilket gjorde att jag bara blev hemma och segade, och här sitter jag. Snart är klockan imorgon och tröttheten lyser med sin frånvaro. Hoppas på att lite kollage-klippning hjälper. Imorgon blir det second hand-runda och våfflor med Ida!

Att ge bort en blomma är visserligen snällt...

Att ge bort en blomma är visserligen snällt, men lite tråkigt, inte minst för att den till sist vissnar och dör. om man inte torkar den förstås. Jag anser att en hemvirkad amigurumi är en mycket trevligare gåva, alla gånger.

Ett nystan med strimlat

Och så kom det sig att jag och en kollega strimlade sönder en gammal the Beatles-tröja och en fläckig tunika. Tanken är att de ska få ett nytt liv som trasmatta istället. Hela grejen var så mysig, som en liten syjunta, och trots att jag gjorde något så enformigt som att klippa tyg i strimlor kände jag skaparglädjen pirra i fingrarna. Den ska jag försöka använda till att rensa igenom både pysselförråd och lägenhet, förhoppningsvis göra mig av med gammalt och ge plats åt ny inspiration. Fixa i ordning lite inför våren vi alla så desperat vill ha!

Mera "återbruk" åt folket

Är det halva priset på alla ting på återbruket så är det, och då är det svårt att hålla sig borta. Jag passade på att släpa dit Ella igår när vi ändå hade bestämt oss för att ta en fika. Hon köpte sig ett par pjuckar för 20 pix, och jag själv unnade mig ett nytt linne för 3 kronor. Gå dit för bövelen kamrater!

Återbrukets öppettider är:

Måndag	9 – 17
Tisdag	9 – 17
Onsdag	9 – 17
Torsdag	9 – 19
Fredag	9 – 17

Jag lurar på att gå dit igen antingen på torsdag kväll eller fredag förmiddag igen, just can't resist it!

Kramkompis

Vanligtvis är jag ledig tisdagar, men idag fick jag rycka in några timmar på jobbet. Och tur var väl det, eftersom jag för flera veckor sedan virkade en kramkompis till en kollega, som jag inte kunnat överlämna eftersom vi typ aldrig jobbar tillsammans längre. Det känns bra att kramkompisen äntligen hittat fram!

Halva priset på återbruket - helt enkelt värt

Denna vecka är allting på återbruket nedsatt till halva priset - helt enkelt värt.
Det gjorde att en kofta och tre dricksglas kostade sammanlagt 13 kronor - helt enkelt värt.

En nästan tappad plånbok och lyxfrukost

Så i lördags bjöd jag över vänner och bekanta, vilket resulterade i en helt fantastisk kväll, och en plånbok som inte riktigt var borttappad, men tillräckligt mycket för att jag skulle spärra alla kort i den. Vaknade morgonen efter och konstaterade att man inte bör äta kinderägg i sängen när man är onykter, om man inte gillar att sova inkletad i chokladsmulor förstås. Jag och Ida skrattade verkligen ihjäl oss över alla chokladfläckar i hela min säng (extra mycket åt den stora chokladbiten som verkligen fått formen av en bajskorv). Sedan kände vi att lite lyxfrukost var på sin plats och stapplade iväg till ICA. Resultatet blev både frukt och croissanter, som vi lade upp på mitt rediga Höganäs-fat som låg i en blandlåda jag ropade in på auktion för 30 riksdaler. Helt fantastisk helg med andra ord!

Vrider mig av skratt

Vrider mig av skratt.

Cinnika till sin bonusbror: Jag tenkte vi skule bli kompisar nu
Bonusbror till Cinnika: Ajdå

Kära bror, vi kommer bli själsfränder du och jag!

Energimätaren fylls sakta men säkert

Nog är våren i antågande alltid. Energimätaren fylls sakta men säkert och det är förmodligen av den anledningen som jag känner mig så otroligt lätt-uttråkad. I vintras när allt var så otroligt jävla mörkt proppade jag munnen full av choklad och gömde mig under täcket. Bara ansiktet och tv-dosan skymtade fram, rastlös zappandes utan att ögonen egentligen fokuserade på bilden. Ändå kändes vintern som en seger, för den hade kunnat vara så sinnessjukt mycket värre. Jag tror jag gick in i någon form av zombie-mode, men kanske var det därför jag inte kände mig nedstämd, vilket var målet hela tiden. Jag är inte längre rädd för att vara ensam, utan kan se alla saker jag vunnit sedan det senaste förhållandet tog slut. Energimätaren fylls sakta men säkert, och trots att jag är helt slut efter dagens dans-pass på Friskis och Svettis så klättrar jag mentalt på väggarna och undrar vad jag ska syssla med när jag kommit ut ur duschen. Just nu känns livet bra.

En pk kvinnodag

Och så var den internationella kvinnodagen till ända. Idag har jag haft familjechill med mat, passionerade diskussioner (folk alltså), rått-mys och kådisbellan. Nu sitter jag hemma och varvar ner, med några avslöjande kaksmulor på magen, så jävla pk. Kan inte riktigt slita mig och har typ tittat på det tre gånger nu!

Jämfört med mig känns Fritzl som björnes magasin

jag ska dränera din sexistiska kropp på dopamin

 

Resultatet av plåtburkspysslet

Jag lyckades få med både kidsen och tonåringarna på lite plåtburkspyssel till sist. Här är resultatet:

Nya assietter

Hade apt i boländerna i morse med jobbet. Passade på att luncha med morsan och när jag ändå var i krokarna kunde jag inte motstå frestelsen. Det blev en snabb visit på Kupan också, vilket resulterade i nya assietter från Rörstrand. 6 stycken för 30 spänn, som hittat!

Cupcakes och alternativa semlor

Nu händer det saker. Såpass mycket saker att jag återigen glömt att uppdatera. Det känns väldigt rart att helt plötsligt komma på att det var flera dagar sedan jag skrev. I slutändan är det visserligen positivt för det betyder att jag har massa saker på gång i min vardag överallt och hela tiden. På schemat idag lyder förtroligt girltalk med Glenn, alternativ semmelkväll med barndomsvän och självklart jobb. Om ni inte redan visste det så har jag världens bästa jobb, idag tänkte jag fortsätta virka på min flodhäst, och i förra veckan gjorde Glenn och jag cupcakes med kidsen. De blev allt annat än fagra (typ 3-åringar som går bananas) men med vit choklad i blev de i alla fall smarriga. Till vänster är Glenns och till höger min.

Nya kläder

Jag smet ju till Myrorna i måndags. Kan inte låta bli att klaga över att det är lite för dyrt, men vet att de positiva sakerna är övervägande. Kemikalierna som finns i nyproducerade kläder är förhoppningsvis helt urtvättade, och man riskerar inte att stödja slaveri, barnarbete och allt annat dåligt som faktiskt sker inom en stor del av våra klädjättar. Så jag fortsätter kämpa bland det redan använda.

Lite noppig, men hur kan jag motstå den blå tröjan med palmer på? 85 pix.

Denna blir perfekt i sommar. 45 pix.

Steensländska drag

Och solen visar sig från sin bästa sida idag. Glädjen pirrar i fingertopparna och jag känner att en liten second hand-runda vore på sin plats, men lägenheten förtjänar lite ompyssling. Sedan jag var sjuk har mitt rätt så stökiga hem förfallit till något lite närmare en knarkar-kvart, och jag som inte gillar knarkare. Nåväl, kanske kan dammsuga lite och SEDAN gå ner på stan. Det allra bästa med att dammsuga en gång i kvartalet är att det riktigt rasslar i rören så att man känner att man gör någon skillnad. Morsan blir alltid lite blek om kinderna när jag nämner det, men det är väl sådant morsor oroar sig för. Hur städat dotera har i hemmet sitt.
Nej, morsan har faktiskt lugnat ner sig, kommit fram till att jag är min farmors barnbarn, har det lite stökigt hemtrevligt sådär. Ett litet Steensländsk drag sådär.

Chips 2013

Ännu ett uppehåll... Det är lite för dåligt av mig, skyller den första veckan på sjukdom, medan den andra kan jag kanske bara skylla på att jag haft ett liv? Nåväl, nu är jag här i alla fall. Igår var det 50-års fest, förmodligen historiens röjigaste också. Det var bra drag och jag var inte hemma förrän vid halv fem i morse. Dagen idag har sedan spenderats i partylokalen där vi sysslat med städning. Det var inte alls så tråkigt som det låter, vi åt överbliven mat, pratade och skrattade. Som belöning fick jag med mig en kasse med massa blandade onyttigheter hem. Ååh, jag som hade försökt sikta på en beach 2013, men som brorsan sa så blir det kanske en chips 2013 för min del istället då. Heja smygtjockisen!

Längtan och plåtburkspyssel

Ligger i soffan och myser till några repriser av Familjen annorlunda. När jag slötittar på alla barnen som kryllar i tv-rutan får jag ofta en sådan otrolig längtan efter egna barn. Jag vill också ha barn och familj, jag vill också laga mat med mina barn, pyssla med mina barn ha picknick med mina barn. Egentligen trivs jag väldigt bra i min livssituation nu, men det hindrar mig inte att längta efter framtiden. Men man får ta en sak i taget, om några timmar ska jag åka till jobbet, och jag älskar verkligen mitt jobb. Kvällens aktivitet är plåtburks-pyssel och jag hoppas på att det kommer en massa ungdomar som är i skapar-taget!

Med nyfärgat hår mot natten.

Med nyfärgat svart hår och siktet inställt på den uppländska natten i goda vänners sällskap.

Husmorskänsla och gjutjärn

Jag vet inte om detta är första gången jag gräddar pannkakor i min gjutjärnspanna, eller om jag bara kommit snäppet närmare till att bli en fullfjädrad bullmamma (snart är det bara ungar som saknas), men idag lyckades jag i alla fall göra precis alla pannkakor helt perfekta, till och med den första. Klapp på axeln till mig.

Jag nämnde ju tidigare i höstas att jag gjort slut med teflon. Saknar det inte det minsta. Läste dessutom en liten notis om teflon och den påverkan den kan ha. Notisen har jag klistrat in och sparat i min egen lila hobby/husmorsbok tillsammans med tips på hur man får pepparkakorna extra tunna och beskrivningar för hur man gör en bokhylla av gamla böcker.

 Vid en studie där forskare vid West Virginia University School of Medicine undersökt 12 000 barn visade det sig att de barn som hade höga kolesterolvärden också hade höga värden av kemikalier. En av bovarna till detta anser forskarna kan vara teflonpannor och liknande stekpannor som är av non-stick-material. Kemikalierna perfluoroktansyra, PFOA, och perfluoroktansulfat, PFOS som används i dessa stekpannor fanns i barnens kroppsvätskor. Använd en stekpanna av gjutjärn i stället. Den är helt ofarlig och ger dig också extra järn om du har något syrligt i pannan.

Någon som vill ha en virkad bikini-överdel?

Siktet är på nytt inställt. Det känns som om jag har tusentals handarbetsprojekt igång som måste betas av, jag har nämligen ett nytt mål, tidsbegränsat den här gången. Målet är att ha en virkad bikiniöverdel i mormorsrutor färdig till sommaren. Jag virkade en när jag var i Norge, men garnet jag använde var i olika tjocklekar så kuporna blev lite ojämna, plus att den blev för liten. Undrar om det finns någon som vill tänkas ärva den? Jag menar nu ligger den förmodligen nedslängd i någon random kasse i förrådet och gör föga nytta.

Milano kan ju ta sig i dalen

Samtalade med en kollega. Han hade varit på krogen med några polare i fredags, stack hem ganska tidigt, ringde sina polare på söndagen och då var de i Amsterdam. Vi trillade in på spontanitet, och han undrade om inte jag var spontan, och vad ska jag svara på det? Jo i höstas åkte jag faktiskt tillbaka till Stavanger på "tjänsteresa" med lite mindre än en veckas varsel... nej, jag kände mig inte helt kvalificerad. Han då? Nej alltså inte på det sättet, men hamnade i Milano några dagar efter att en galen idé kläcktes. Jaså? Det var ju... ehm... spontant... Himla tur att jag lyckats bygga upp någon form av självkänsla, annars hade en sådan konversation lätt fått mig att känna mig som en helt värdelös människa. Framsteg Cinnika, Milano kan ju ta sig i dalen. 

När du dansar tätt intill mig känner jag att jag vill

 bara oh, oh, och jag gillar din vibe 

Ni skulle bara veta hur mycket jag längtar till sommaren. Förra sommaren stod jag kärlekskrank i detta publikhav med ett par spinkiga armar om min axlar. Tiden får utvisa huruvida jag besöker Urkult i år eller inte. Var sak har sin tid.

Sälj dina gamla kläder...

...på tradera. Det är helt sinnessjukt vad man får betalt för kläderna där. Jag lade upp en gammal gina tricot-klänning där, en helt vanlig tight klänning som jag tippar på kostat 99 eller 149 pix ny, men som jag har för mig att jag pyntade 20 NOK för på fretex (jag köpte den alltså begagnad själv). Häromdagen så klubbades den för 77 spänn på tradera. Känns lite konstigt, och nästan lite fult, men samtidigt, jag lade upp den för 10 kronor och sedan är det ju de som budar som får avgöra hur mycket de vill betala för den. Summa summarum är i alla fall att det är rätt så värt att lägga ut dina gamla kläder på tradera istället för att bara slänga dem. Heja återvinning!

Radiotystnad och accepterande

Ibland känner man för att vara tyst. Det är visserligen en känsla jag inte bär så himla ofta, men nu smög den sig på. Helt plötsligt kände jag en prestation i att skriva här, och att jag mest krystade fram något för att jag kände mig tvungen. När jag insåg det beslutade jag mig för en liten paus, så får vi se nu om det hittat tillbaka någon skrivarglädje. Sitter och lurar på om jag ska göra något make-over-liknande här på bloggen för att skapa lite ny positiv energi. Vi får se hur det blir helt enkelt.

Om vägen till lycka och välbefinnande är ett stort pussel som måste läggas, så finns det en pusselbit som jag hela tiden saknat. Den pusselbiten heter accepterande, och jag tror att jag just nu är i en fas där jag håller på att hitta det saknade stycket. Det är inte lätt, men en måste verkligen lära sig att acceptera hur verkligheten ser ut. Som tur är känns livet mycket lättare när det är accepterat. Jag beslutar mig för att göra "accpeterande" till mitt styrkeord under februari månad. Förhoppningsvis hjälper det mig att hantera negativa tankar och känslor, och kanske omvända dem till något positivt istället.

Skyddsängel

Väldigt ambivalent dag. Inget mera slarv med mediciner och vitaminer imorgon blir det vårdcentralen som får sig ett samtal. Värdena måste kollas så att min värld förhoppningsvis kan hålla samman. Så tänkte jag att en skyddsängel kanske inte vore helt fel. Fick en bild av den i huvudet och satte igång. Resultatet? Ja alltså ett mer elakt utseende får man ju leta efter, och den estetiska kvaliteten är ju i klass med en femårings. Kändes inte riktigt som att detta var mitt forum. Förmodligen är den en ganska misslyckad skyddsängel, om den inte stirrar bort alla onda ting i en brutal arga-leken tävling. I vilket fall så hänger hen nu i alla fall på anslagstavlan i pysselrummet på jobbet. Får se hur många kids hen hinner plira på innan någon får panik och låter ängeln ta en flygtur ner i soptunnan.

Brev från farmor

Att öppna brevlådan och se att det ligger ett brev från farmor där. Det är glädje det. Jag kan se direkt på handstilen vem det är från, den handstilen har dikterat brev till mig så länge jag kan minnas. Underbara farmor!

Hembakat och beach 2013

Jag är faktiskt helt sinnessjukt duktig. Från att inte ha lyft en fena på närmare 9 år har jag faktiskt börjat träna nu. I söndags var jag iväg trots en smärre baksmälla, idag har jag redan en föraning inför morgondagens träningsvärk, och på fredag ska jag iväg igen. Det rullar på och jag känner mig ändå väldigt motiverad. Tanken slår mig att beachen 2013 kanske är räddad ;)

Det svåra då är att jag fick en lite prenumeration på tidningen Hembakat i julklapp. Det första numret har redan slunkit ner i min brevlåda, och förnöjt konstaterar jag att de har lite av en brödbakar-skola i detta nummer. Passar mig alldeles utmärkt. Nu ska jag gå och duscha och försöka stretcha ut mina muskler lite till. Puss på er så länge.

Tired of being an object

Då minusgraderna blev fler bestämde både mitt internet och min tv att lägga av, det var sådär lagom roligt. Vet att jag har pratat en del genom låtar på senaste tiden, varför vet jag inte, det blir bara så.

Are you tired of being an object
Or did you never get the chance
To be one,
And now you wanna make sure
There´s no fun
You´ve been missing
Are you tired of being an object
Or are you just jealous
That you ain´t one,
Now you realized that those objects
Do all the kissing

Well don´t project you spleen
On the girl on the magazine
You never know,
Maybe she´s feeling quite comfortable
The only human right for which I´m
Gonna fight
Is everybody´s right to sometimes feel
Irresistible

Uh-oh, maybe it´s you who need
Confidence
Maybe it´s you who need real freinds
Well she doesn´t need your voice
`Cause she´s already got one

And though she doesn´t push
With as much force
It can even be stronger than yours
When she uses it
In a sensi-sensi-sensual whisper

Well, don´t project your bore
On the girl on the dance floor
She doesn´t at all find
The men´s looks abusive
She doesn´t want your shield
Maybe she´s the one who´s free
Maybe sometimes getting fucked
Can be amusing

Mobilfodral och pizzakväll

Så himla härlig kväll. Den ofantligt spännande Cinnika hade lagt storslagna planer för kvällen, en storhandling på Willys. Som tur var bestämde jag och en kollega oss för att baka pizza istället, och vips stod vi i mitt kök bland tomatsås, mjöl och decilitermått. Ni vet när livet är ganska enkelt, och man bara kan prata på utan självcensur. När vi avnjutit våra pizzor (och hon mer eller mindre oavsiktligt försökt få mig att bli köttätare igen) anslöt en av hennes vänner, och vi lekte lite Vem i rummet, snackade skit och jag myste medan de drack vin. Någon fyllde år och de skulle säga grattis, vet inte om jag var medbjuden, men det spelar verkligen ingen roll, hade ändå bangat. Fantastiska samtal, härliga skratt, ja, jag tror jag blev lite inspirerad av mina nya bekanta. Vem vet? Kanske vi intar Orange när andan faller på?

Idag på jobbet har jag virkat mig ett mobilfodral, det känns väldigt passande.

Fuck svensk stelhet

För några veckor sedan frågade en väninna till mig vad jag kallade min inredningsstil. Tagen på sängen blev jag helt tyst, och kunde sedan inte ge henne något svar. Idag när jag kom hem från jobbet och tittade mig omkring i lägenheten, på mormors gamla figuriner, på min älskade tjock-tv, på det nygjorda kollaget på väggen, på den gamla kalendern från 1976, på trasmatte-duken som ligger på kistan jag har som soffbord, så slog det mig. Jag har en massa saker som jag egentligen inte tycker är särskilt snygga men som ger mig en bra känsla i magen och brokigt är lika med bra. Härmed döper jag min inredningsstil till: Fuck svensk stelhet.

(egentligen borde jag ha en segerviss bild som är lite för överdriven för sitt eget bästa just nu, men det är lite för mörkt för att bilden ska bli bra. Istället blir det en bild över det som gav mig en bra känsla i magen när jag kom hem. En duk i trasmatts-tappning med ett väldoftande ljus och ett smått utdraget måttband på, välkommen hem Cinnika)

Les Miserables

Kom precis hem från en förhandsvisning av Les Miserables. I biosalongen var det inte många torra ögon och jag själv skrynklades ihop lite. Smälta, jaga fatt i tankarna och bejaka hur det ser ut. Hoppas på en inte allt för lång natt.

Det här med att baka bröd

Ursprungstanken var ju att jag skulle ha gjort pannkakor till frukost i morse. Men de planerna gick ju käpprätt när jag i ett mindre genomtänkt ögonblick ställde mig att baka muffins sent igår kväll. När jag knäckte ner mitt sista ägg i smeten, slog det mig att det skulle bli lite ansträngt att göra pannkakor utan ägg. Som tur var, vaknade jag på rätt sida sängen, så jag ställde mig att baka bröd. Jag utgick från ett grundrecept på bröd och utifrån det snajdade jag till ett lins- och pumpakärns-bröd. Degen blev i en perfekt konsistens och limpan ser ju som klippt och skuren ur en bakbok, synd då att jag råkade snåla lite på brödkryddorna och att skorpan på brödet blev så hård att det är som ett tunnare skal.

Men, men, inte tänker jag hänga läpp för det. Jag minns så tydligt första gången jag skulle baka bröd själv när jag flyttat hemifrån. Jag följde alla decilitermått till punkt och pricka i receptet, vilket ju aldrig brukar stämma, utan man (i alla fall jag) brukar få tillsätta lite extra. Det ledde till att det inte ens var en deg, utan bara en sörja jag ställde på jäsning, med tanken att det hela kanske "degade" till sig lite under själv jäsningen. När 30 minuter så hade gått kikade jag in under handduken och tyckte att det minsann såg ut som om det hade degat till sig. Helt sonika lyfte jag bort kökshandduken och vände på bunken. Det ledde till att jag hällde över en liter degliknande sörja över hela köket. Tror ni jag blev lite ledsen och irriterad då eller?

Så om man tänker på att det var där jag började, så vet jag ju att min bakningsteknik har avancerat en hel del, och det räcker för mig.

Marsipanbaket

Kring juletider (även om vi denna gång gjorde det en bit efter jul) har vi skaffat oss en vana att samla släkten och baka marsipan. Självklart gör vi den helt från grunden, delar sedan kamratligt på marsipanen och gör små skapelser i alla dess färger och former. Just denna gång var jag lite småstressad eftersom jag var tvungen att åka till jobbet, vilket gjorde att jag tummade lite på kreativiteten lite och massproducerade rosor i olika tappningar. Nu har jag alltså en helt matlåda i kylskåpet med marsipan, så om någon är sugen så är det bara att droppa förbi. En kopp te eller kaffe står värdinnan för.

 

Ja, jag är lycklig

"Ja, jag är lycklig, ja, jag är lycklig" brölade de fulla brudarna på bussen från jobbet. Nöjt kunde jag konstatera att jag minst kände mig lika lycklig som de framställde sig, med den fördelen att jag kommer slippa en fet baksmälla imorgon. Jag älskar verkligen mitt jobb och när man gör det är det inte särskilt svårt att göra ett bra arbete. Vistelsen i Norge har gett mig otroligt mycket skinn på näsan, och den forna osäkerheten i min yrkesroll lyser ännu med sin frånvaro (och behöver inte komma tillbaka för min del). Idag fullkomligt flög de 6 timmarna förbi, och jag tycker att jag varit en förbannat bra fritidsledare. Jag klappar mig på axeln, och lovar att berätta för er om det traditionella marsipanbaket med släkten imorgon. Sov gott på er hjärtegullena. Puss.

Handboll

Sport är ju något som inte engagerar mig noe serdelig, men just handboll har jag en liten förkärlek till. Igår var det min lillebrors födelsedag och då fixade mamma i ordning biljetter till 4-nationsturneringen som var på Fyrishov igår. Sverige mötte Tjeckien och det var en smärre utklassning faktiskt. Men matchens höjdpunkt var när morsan missade ett av Sveriges straffkast, eftersom hon blev distraherad då Staffan Olsson hade tittat på henne och hejat lite sådär nonchalant med huvudet. Tror hon i alla fall, hon är inte helt säker då hon ser lite småknackigt. Nåja, vem han än flörtade med så missade i alla fall han också straffkastet. Vi vred oss av skratt resten av halvleken. Sport kanske är roligare än vad jag fått för mig?

Ikväll blir det the Hobbit med min älskade Cherrypie! Looking forward.

Vem gillar inte att göra kollage?

Ska snart åka till jobbet. Ska bli spännande att få se hur de har sin verksamhet där. I bakgrunden sjunger Miss Li om att hon tänker köpa en Golden retriever och flytta ut på landet, och jag tycker att det inte låter som en dålig idé. Kanske inte dödsaktuellt just nu, men drömma duger. Låten i sig gör mig inspirerad, och jag tänkte att vänskap inte är så dåligt, men det visade sig vara förhastat. Tur att det finns några starka armar som håller om mig när livet känns svårt. Därför väljer jag att byta fokus, videon, hur underbar är den inte? Jag väljer den inspirationen istället och lägger det forna målet på hyllan. Kollage, är det första jag tänker när jag ser det här. Sagt och gjort, jag tar med mig några tidningar ut till det nygamla jobbet. Lika bra att ha med några ess i rockärmen, så slipper jag stå där handfallen om osäkerheten skulle krya sig på. Jag menar, vem gillar inte att göra kollage?

And every night when I go to bed
You’re nothing but a headache in my head.
I got a red little house with a yellow door,
I got my television every time I’m getting bored,
I got a Golden Retriever and a Labrador
And I don’t need you anymore.

Big spender

Vad är vårt problem? Streamade ett gammalt kobra-avsnitt om guld. Hur kan någon sitta och tycka att det är bra att vi utvinner guldet genom att dränka marken med bl a kvicksliver. Kanske därför att denna någon inte behöver bo i byarna runt omkring, där de boende får klåda över hela kroppen pga kvicksliverhalten i vattnet. Hey big spender.

Härmed var det bestämt, om jag någonsin blir gift blir det ekoguld i vigselringarna. Nerskrivet i målboken och klart. I väntan på en friare, alternativt någon att fria till, skummar jag igenom några eko-ringar gjorda av Titti Bjernér. Jag skulle ju inte bli direkt ledsen om någon ville sätta en sådan på mitt finger.

Planeringsdag, äggsås och Stefan Einhorn

Idag har det varit planeringsdag på jobbet och jag är så himla taggad inför vårterminen. Jag fick till och med lite extra inspiration av Stefan Einhorn. Denna Stefan Einhorn, som jag ogillat så starkt, avskydde verkligen första boken "konsten att vara snäll" och såg honom sedan i tv-programmet Sommarpratarna där jag tyckte att han gav ett väldigt osympatiskt intryck. Att föreläsningen då var väldigt bra och underhållande, samt att jag tror att jag till mig ett och annat, blev en stor positiv överraskning (ska kanske ge boken en ny chans...) Nu ÄR jag verkligen redo för att hugga tänderna i Uppsalas fritidsgårdar inför vårterminen.

Glad i hågen, och relativt tidigt kom jag hem från min planeringsdag och började laga mat. Inspirerad av min kollega bjöd jag mig själv på en brakmiddag bestående av torsk och potatis med äggsås. En gammal goding som jag plockar med mig i matlådan imorgon. Nu tänkte jag lägga mig och tjocka lite med min stickning framför TV:n. Arbeta i Tierp imorgon.