Kanske dags att börja packa nu helt enkelt?

I en kvav busskur sitter jag och väntar på att en ännu kvavare buss ska komma och plocka upp mig. Jag har varit och lämnat in mina jobbnycklar, jag har även lämnat tillbaka min kollegas nyckelharpa som jag har fått äran att låna de senaste 6 månaderna. 2015 kommer jag minnas som året jag lärde mig spela nyckelharpa OCH flyttade till folkhögskola. Helt fantastiskt!

De senaste dagarna har jag varit så himla nervös inför flytten, men nu när jag lämnar min (för stunden) forntida arbetsplats känner jag mig energifylld Att få träffa några kollegor och bara prata lite har ingjutit nytt mod i mig. Jag tror handlingsförlamningen släpper och jag känner mig redo för flytt om 13 dagar. Kanske dags att börja packa nu helt enkelt?