Sista helgen i Uppsala och nu är jag här...

I Leksand. Jag är i Leksand. I ett kvavt rum med en lätt touch av landstinget. Med krukväxter i fönstret känns det hela lite hemtrevligare, men mina emaljerade Kockumsfat bidrar inte så mycket som jag hoppats. Den blekgula färgen på emaljen är alltför lika den smutsvita väggen och gör snarare att den offentliga sektorn känns starkare än innan.
Om jag har förstått det hela rätt har jag förmiddagen fri imorgon, och då blir det ett besök på Kupan här i Leksand. För det första så behöver jag ett ordentligt glas! Dryckeskärlen i det gemensamma köket här kan inte hålla mer än någon deciliter eller två, något jag finner otroligt störande. För det andra hoppas jag på att finna något att kväva rummets stelhet med, kanske ett snyggt tyg att slänga över fåtöljen ala fritidsklubb. Jag vill nämligen helst inte känna det som om jag är kvar på mitt jobb hos Uppsala kommun när jag befinner mig i mitt nya hem. Mitt hem för nästan ett år framöver. Det är galet.