Undrar om någon kommer reagera på att jag skänkte mina klackskor till en han...

Som sagt så har jag ju verkligen världens bästa jobb! Även om jag idag är lite osäker på om jag varit världens bästa fritidsledare. Peppade alla kidsen inför att måla gipsfigurer imorgon INNAN jag ställde mig och försökte gör gipsfigurer för första gången i mitt liv. Herregud, tippar på att hälften av figurerna kommer se ut som hej-kom-och-hjälp-mig-men-ingen-kom. Det förbannade gipset hann ju liksom stelna innan jag hällt upp det i formarna, och det blev klumpigt och grejer. Fy tusan, vi får väl se imorgon exakt hur många barn som kommer bli apbesvikna imorgon när ungefär ingen av figurerna kommer kunna användas. Ouffa.

Igår var dock en bättre dag. Jag har målat färdigt det trasiga kulspelet i en juste mintgrön färg och tagit med det till jobbet. Jag skänkte dessutom bort de där klackskorna som jag köpte på myrorna för ett tag sen. De är fortfarande några av de snyggaste skor jag sett, men skavsåren tog liksom aldrig slut. Jag kämpade tappert, men, efter det som torde vara en årsförbrukning av compeed-plåster fick jag tillslut ge upp. Då kom jag och tänka på en kille som försökte hjälpa mig att töja ut dem när jag jobbade en kväll på en fritidsgård. Han gick i de där hemska och vackra skorna hela kvällen, och tyckte inte alls de gjorde ont. Så när jag väl bestämde mig för att låta skorna lämna min samling var han den första jag frågade om han ville ha dem. Han blev nog lite förvånad först, men tackade sedan glatt ja. Och vips så bytte mina skor ägare.