Idag var första fritidsklubbs-dagen sedan semestern. Var lite orolig inför en lång heldag med skapande workshop med en massa barn som jag inte har någon relation till (det är ju lov nu, och då ser vår verksamhet lite annorlunda ut), men helt i onödan. Det har varit en helt fantastisk dag, som började med ett en ganska stor grupp med barn hade anmält sig till min workshop där de skulle få måla med tygpennor på antingen medhavda saker eller tygbitar som fanns på plats. Framförallt en kille gjorde ett jättestort intryck på mig, som bestämde sig för att göra en stor sverigeflagga. Han kämpade med de tunna tuschpennorna för att fylla hela tygstycket på säkert 30x50 cm med färg. Var nära att ge upp, men fick hjälp av en annan fritidsledare precis i slutet och lyckades bli klar och när han var färdig visade han upp den för mig. Imponerad gjorde jag tummen upp, sade att det var sjukt bra jobbat och undrade om han var stolt själv. Då såg jag hur hans hårda lilla ansikte (som tidigare sett otroligt skeptiskt ut när det varit riktat mot mig) mjuknade och han erkände lättat att han faktiskt var stolt. Glatt peppade jag honom med att han verkligen borde vara det, framförallt efter det arbete han lagt ner.
När så min skapande-verkstad var över kom han fram till mig och berättade att det fanns två workshops han ville göra igen, och jag ska ärligt säga att jag inte minns vilken den andra workshopen var, eftersom den första var min, och jag inte lyckades uppfatta den andra i mitt lyckorus. I slutet på dagen när han fått prova på en annan workshop i form av smyckestillverkning fick jag ett örhänge av honom som han gjort alldeles själv. Tyvärr har jag ju inte längre hål i öronen men stolt tryckte jag dit smycket i min halslinning på tröjan. Det där vackra lilla örhänget går inte att köpa för pengar, och det är just sådana små saker som gör att jag älskar mitt jobb. Min kollega påpekade att jag förmodligen hade gjort skillnad i hans dag, vilket jag verkligen hoppas för han gjorde sannerligen skillnad i min.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar